Det dagliga samspelet oss människor emellan präglas i hög grad av olika kulturella koder. Dessa beteendekoder är ofta inlärda sedan födelsen och varierar mellan olika kulturer. När människor från olika kulturer möts i yrkeslivet kan skillnader i hur vi kommunicerar därför ofta leda till missförstånd. Det är lätt att göra misstaget att utgå från att ens egen kultur är standard, men det finns mycket att tjäna på ökad medvetenhet om skillnaderna mellan ens egen affärskultur och andras.
Den nationella kulturen är något som vi omedvetet och automatiskt lär oss under vår uppväxt. Forskning har visat att vi i synnerhet under våra fem första levnadsår är särskilt formbara. Kontakt med föräldrar, kompisar och andra miljöfaktorer påverkar vår syn på vad som är ”normalt” socialt beteende för att signalera exempelvis artighet, respekt eller auktoritet.
Under Leadership-mässan i Stockholm i november 2015 höll det interkulturella kommunikationsföretaget BBi Communication en föreläsning, där de bland annat talade om vikten av att inom ett företag ge akt på de kulturella koder som finns samt skapa en förståelse för de informella regler och normer som styr den internationella affärskommunikationen.
Svenskar kan uppfattas som indirekta
En faktor som togs upp av BBi som exempel på något som gör det svenska kulturella kodspråket svårt att tolka är att man inom svenska företag tenderar att uttrycka sig indirekt. ”Skulle du ha lust att hjälpa mig att skriva klart den här rapporten?” kan för en icke-svensk låta som en försiktig förfrågan som inte är så viktig, medan det för en svensk är tydligt att det är en uppmaning.
Ett annat exempel på en situation där vad som är respektfullt beteende skiljer sig åt mellan kulturer är anställningsintervjun. Under en anställningsintervju i Sverige förväntas du ge snabba och raka svar. I Japan bör du däremot av respekt för den som ställer frågan tänka efter under tystnad i 30-40 sekunder för att därefter svara långsamt och med sänkt blick, berättade BBi:s föreläsare Christina Rundcrantz och Katja Zhylevich under Leadership-mässan.
Ta mig till kurser inom interkulturell kommunikation
Vidare råder i Sverige en norm att i professionella sammanhang vara relativt sparsam med känslor – ett beteende som absolut inte funkar i Ryssland, där snålhet med känslor kan tolkas som maktspel och list, som att du har något att dölja. Enligt svensk kultur är det oartigt att avbryta, medan man i Frankrike kan betrakta tigande som att man inte har något att säga. ”Kommer ingenting ut, då är det inget därinne”, är enligt BBi:s experter på interkulturell kommunikation en vanligt förekommande utgångspunkt.
Lättare att prata med chefen i Sverige
Någon som i praktiken har erfarenhet av att märka kulturskillnader på arbetsplatsen är Agathe Winter. Hon är anställd på Topformation.fr, ett svenskägt företag med kontor i Stockholm, där det arbetar folk från många olika länder i Europa. I en artikel publicerad på Le Journal Du Net delar hon med sig av sina erfarenheter. Till exempel påtalar hon kontrasten mellan Sveriges platta organisationer och Frankrikes betydligt mer hieratiskt styrda företag. En annan skillnad är hur man pratar med chefen:
– Ledningen i företag i Sverige skiljer sig mycket från ledningen i Frankrike. När det gäller företagsorganisation så finns det även i Sverige en hierarki, men den är inte lika strikt och utgör inte ett hinder i professionell kommunikation. Det är mycket enkelt och helt normalt att gå direkt till sin chef för att diskutera en fråga eller ett problem. Dessutom delar chefer ofta kontor med sina anställda, alla kallar chefen vid förnamn och titlar används aldrig.
Även om det är lättare att komma i samspråk direkt med chefen i Sverige, så upplever Agathe att det kan vara svårare att göra sin åsikt hörd på möten.
– Under möten och förhandlingar har jag känslan av att svenskar är mer inriktade på konsensus och är ”rädda” för konflikter, medan alla under ett möte i Frankrike kan dela sina åsikter. I allmänhet tycks svenskar inte gillar konflikter och strävar efter att undvika dem till varje pris. Detta kan vara ganska störande för oss fransmän, som har en tendens att lättare höja tonen. I Sverige fattas beslut i allmänhet gemensamt och nyckelordet är kompromiss. Förhandling ”à la française” kan vara en farlig övning.
Även Abby Guthrie, anställd på findcourses.co.uk, har märkt av den platta organisationen i Sverige, i jämförelse med Storbritannien. I en artikel på bloggen The Tangential uttrycker hon sig såhär om fenomenet:
– ”Alla människor är lika.” Detta sa helt plötsligt någon på IT till mig under min första vecka på bolaget. Först kändes det väldigt Animal Farm, men nu har jag kommit att älska den svenska platta affärsstrukturen och jag har sett hur den uppmuntrar innovation. Kanske är det därför Sverige som kallas Europas start-up huvudstad.
Relaterade utbildningar
- Kurser i affärsspråk
- Alla utbildningar inom ledarskap
- Alla utbildningar inom HR
- Alla utbildningar inom presentationsteknik och retorik
[Facebook:like]