AI och personuppgifter för myndigheter

Hur ska myndigheter förbereda sin personuppgiftsbehandling inför den nya AI förordningen föreslagen av EU-kommissionen?
Detta är en kurs för myndigheter som använder eller planerar att använda någon form av AI i sina system. Hur kan vi tolka den nya AI förordningen med dess harmoniserade regler om artificiell intelligens? Både offentliga myndigheter och företag har att följa dessa nya regler om de antas.
Vi går igenom konceptet AI och den rättsliga reglering som föreslås i AI-förordningen samt personuppgiftsfrågor i samband med offentlig rätt. Vad kan hända om reglerna inte följs?

• Beskrivning av begreppet AI och nyheter inom AI-området.
• Status och beskrivning av den nya AI-förordningen, status och genomgång
• Dataskydd och tredje landsöverföring
• Dataskydd och AI

Kursen hanterar inte djupgående frågor om de tekniska aspekterna om att utveckla algoritmer och AI.

På kursen får du:

• Veta vad som normalt menas med AI idag, vad en ”snällare” tolkning är, och vad en ”mer avancerad” tolkning är, hur den nya AI act förhåller sig till dessa tolkningar, och vad som är ett rimligt förhållningssätt till denna del av teknikutvecklingen idag (enligt branschexpertis var vi åtminstone hösten 2018 ”ljusår ifrån äkta AI enligt akademiska standarder, men MachineLearning blir alltmer sofistikerat, användbart och billigare” – men hur står sig detta synsätt idag?)
• Kunskap att rättsligt hantera de utmaningar du står inför med användning av AI.
• Status och genomgång av förslaget på AI förordningen.
• En praktisk check-lista på hur du kan organisera AI-arbetet på organisationen.
• En förståelse för de kommande rättsliga kraven.
• AI och personuppgifter:

1. Hur GDPR förhåller sig till AI i det huvudsakliga (branschexpertis är oroliga för att GDPR ser till att ”AI kommer inte att hända i EU”). 
2. En myndighet i det internationella perspektivet: Personuppgifter är sedan länge en global de facto-valuta och enkelt att omsätta i pengar på både den vita och den svarta marknaden – med idag ganska lågt värde eftersom tillgången är så enormt stor bl.a. till följd av myndigheters generellt sett låga nivåer av cybersäkerhet och GDPR-efterlevnad. Samtidigt huserar svenska kommuner betydligt mer personuppgifter om sina invånare än t.ex. Facebook, Google och Amazon gör. Vi lever i en ”big data-society” där globalt integrerade nätverk av företag tjänar pengar på både aggregerad och individspecifik data, och där just den direkta kopplingen till individer (=personuppgifter) är vad som genererar värde och efterfrågan på marknaden. Enligt branschexpertis har GDPR dock medfört att europeiska företag nu börjar röra sig från Big Data till Beg Data, d.v.s. mycket mindre volymer som kanske också kostar – vilket i sig ökar värdet av personuppgifter på både vita och svarta marknaden.
3. AI som hot för den personliga integriteten.
4. Hur AI skulle kunna användas för en ökad GDPR-efterlevnad – med exempel från svensk kommunal verksamhet (enligt branschexpertis är svenska kommuner ”världens mest komplexa organisationer”)
5. Vilka funktioner i en myndighet som bör samarbeta ifråga om AI-teknikval, och hur ett sådant samarbete i praktiken ser ut (med perspektiv från en relativt stor kommun, nämligen Huddinge).