KBT står för kognitiv beteendeterapi och är en terapiform som grundas på kognitiv teori och inlärningsteori. Grundantagandet i KBT är att tankar, beteenden och känslor samspelar med varandra, och att tankar och beteenden går att förändra. Genom att förändra beteenden och tankemönster kan du åstadkomma en känslomässig förändring och komma till rätta med psykologiska problem, till exempel ångest eller stress.
När används KBT?
KBT kan användas som behandlingsmetod för en rad olika psykologiska besvär. Några exempel är sömnproblem, ätstörningar, stress, ångest, missbruk, depression eller olika typer av psykiatriska diagnoser. Det finns ingen begränsad målgrupp för en KBT-behandling, såväl vuxna som barn kan genomgå den. KBT kan rikta sig till antingen enskilda individer, par eller grupper.
Idag finns det flera terapiformer med olika inriktningar som utvecklats ur KBT, till exempel acceptance and commitment therapy (ACT), compassion focused therapy (CFT), dialektisk beteendeterapi (DBT) och schemafokuserad psykoterapi. Dessa brukar även kallas tredje vågens KBT.
Vem kan utföra en KBT-behandling?
En KBT-behandling utförs av en terapeut med utbildning i KBT. Det finns många olika utbildningar för dig som vill specialisera dig inom KBT. Vilken utbildning som passar dig beror på din utbildningsbakgrund, yrkeserfarenhet och ditt mål med utbildningen.
Enligt Socialstyrelsen är det upp till varje utbildare att se till att utbildningen håller god kvalitet. Utbildningen kan ges med olika inriktningar inom KBT och leda till exempelvis ett certifikat, diplom eller utbildningsbevis. För att bli legitimerad KBT-psykolog behöver du ha gått det femåriga psykologprogrammet vid ett universitet, gjort PTP-tjänstgöring under ett år och ansökt om legitimation hos socialstyrelsen.
Hur fungerar KBT?
KBT är en psykoterapi, vilket betyder att behandlingen sker genom samtal med en terapeut. Det finns även andra terapier som går under samlingsnamnet psykoterapi, till exempel psykodynamisk terapi (PDT).
En KBT-behandling brukar inledas med en beteendeanalys för att kartlägga vad som utlöser klientens besvär och varför de kvarstår. Vi är inte alltid medvetna om vilka tankar som föregår en viss känsla, utan de kan vara så kallade automatiska tankar. Automatiska tankar består ofta i någon form av antagande eller tolkning och kan innebära att vi fyller i information som vi i själva verket saknar. Det kan i sin tur orsaka till exempel oro eller ångest. Därför försöker man att, genom KBT, klarlägga och ifrågasätta den tanke eller det tankemönster som utlöser en viss känsla och ett visst beteende.
KBT-behandlingen kan se olika ut för olika personer, men brukar innehålla vissa övningar. Klienten kan få öva på att befinna sig i svåra situationer eller göra saker som frambringar obehag och skriva ner tankar som uppkommer då. Det kan också ingå övningar i avslappning och mindfulness. En viktig del av behandlingen är de hemuppgifter terapeuten ger klienten för att träna på att hantera sina problem i vardagen. Under en KBT-behandling är det vanligt att träffa sin terapeut en gång i veckan under 5–20 veckor.
Målet med KBT
Målet för en KBT-behandling är att förändra de tankar och beteenden, och därmed de känslor, som ger psykologiska besvär. Man sätter ofta upp ett konkret mål för vad behandlingen ska hjälpa mot, till exempel något man vill kunna göra utan att må dåligt.
En blandning mellan kognitiv teori och inlärningsteori
KBT en sammanslagning av två åtskilda teorier: kognitiv psykologi och inlärningspsykologi (eller beteendepsykologi, som det också kallas).
Kognitiv teori handlar om kopplingen mellan våra tankar och känslor – att känslor uppstår till följd av tankar. Enligt den kognitiva teorin förklaras alltså dåligt mående med ett visst tankemönster.
Inlärningsteori handlar om att våra beteenden alltid är resultat av en inlärningsprocess. I stora drag betyder det att vi direkt eller indirekt kopplar ett beteende med en positiv konsekvens, och därför fortsätter med beteendet. Det brukar kallas respondent och operant inlärning.
Skillnaden mellan KBT och PDT
Ett annat exempel på en form av psykoterapi (alltså terapi genom samtal) är psykodynamisk terapi (PDT). Inom PDT försöker man reda ut och bearbeta klientens undermedvetna och inre konflikter. Till skillnad från KBT fokuserar PDT mycket på uppväxt och nära relationer för att gå till botten med psykologiska besvär. Terapeutens uppgift är främst att hjälpa klienten att finna sina egna svar snarare än att ge råd. En PDT-behandling kan pågå under en kortare tid eller under flera år.
Källor: Socialstyrelsen, 1177, Mindler
