Vårdutbildningar

Mer om Vårdutbildningar

I Sverige bedrivs sjukvården främst av landstingen.  Landstingsfullmäktige bestämmer om den omfattning som vården skal ha inom landstinget eller regionen och beslutar om kostnaden för den beställda vården.

Det finns även privata vårdalternativ som är anslutna till den skattefinansierade hälso- och sjukvården. Helt privat finansierad vård finns också i Sverige, men då de flesta betalar mellan 10 och 15 kronor per 100 kronor i landstingsskatt, utnyttjas denna vård endast i liten utsträckning.

Sjukvård bedrivs som öppen eller sluten vård. Öppen vård innebär att patienen inte blir inlagd på en vårdavdelning utan undersöks och behandlas på till exempel en sjukhusmottagning eller en vårdcentral. Med sluten vård  menas inskrivning av  en patient på klinik.

I takt med den tekniska utvecklingen på vårdområdet har behovet av sluten vård minskat. Till exempel får numera föräldrarna lämna förlossningsavdelningen så snart de vill, även om personalen rekommenderar att familjen stannar några timmar för att barnet ska undersökas innan hemresan. En knäoperation kräver idag bara att patienten stannar tills bedövningen släppt och någon övernattning behöver inte ske. Två timmar efter en grå starrsoperation kan den opererade lämna sjukhuset. En del av den slutna vård man förr i tiden ansåg som nödvändig har senare visat sig vara direkt skadlig. Nyförlösta kvinnor tvingades ligga till sängs i upp till ett par veckor och nyopererade fick stanna i sängen lika länge. 

Många enklare undersökningar och behandlingar kan också utföras på vårdcentralerna, som samarbetar nära med sjukhusklinikerna. Tydligast framgår möjligheterna till samverkan mellan egenvård-primärvård och sluten sjukhusvård vid fall med s.k. hemsjukvård. Sjuka kan idag få intravenösa behandlingar i hemmet med hjälp av distriktssköterskor. Likaså har många njursjuka fått dialysapparater som de sköter själva.