Löneadministration
Ska du arbeta med löneadministration måste du känna till de löneadministrativa grunderna samt aktuella lagar, regler och avtal för att kunna sköta lönehanteringen på rätt sätt. Löneadministratören är ofta den endapå företaget som har dessa kunskaper.
Arbetsvolymen är ofta stor för en löneadministratör och förändringar i regelverket kommer kontinuerligt. Dessutom har du en deadline varje månad när du måste vara klar vilket ställer stora krav på dig som person.
Du behöver kunskaper om löneadministrativa rutiner och kunskaper om skatteregler, brutto- och nettolön samt de regler som gäller för semester och föräldraledighet, förmåner och traktamenten.
Utbildningar i löneadministration ger dig en god överblick över vilka lagar, regler och avtal som styr lönearbetet.
Exempel på saker du lär dig:
Brutto- & nettoavdrag – vi går igenom manuellt hur man räknar fram en lön.
Semester – övningsexempel på semesteruträkningar.
Semester – hur räknar man fram en semesterskuld?
Ledighetsregler – vad säger lagen?
Ledighetsregler – har jag rätt att vara tjänstledig när jag vill?
Ledighetsregler – kan chefen neka mig semester?
Förmåner – hur länge kan jag vara föräldraledig?
Förmåner – hur länge har jag rätt att vara studieledig?
Traktamenten
Vad innebär det att vara Löneadministratör - rutiner, ansvar mm?
Löneberäkning
I en kurs i lönerberäkning lär du dig bland annat:
Löneberäkning för arbetare och tjänstemän
Rutiner för deltidsanställda
Övertid, mertid och OB-tillägg
Ledigheter och annan frånvaro
Löneförändringar (även retroaktiva)
Traktamenten och andra kostnadsersättningar
Förmåner
Semester enligt semesterlagen
Skatteavdrag, socialavgifter och skattedeklaration
Personalförsäkringar
Lönesamtal
Många ledare tycker att lönesamtalet är det svåraste med att vara ledare. Genom att ha en bra lönepolicy förenklas lönesamtalet. Med en lönepolicy har du byggt upp resonemang som inte är tagna ur luften eller styrda av tillfälligheter.
Några tips om hur du avdramatiserar lönesamtalet:
• Skapa en lönepolicy som gör den till ett kraftfullt verktyg. Lönepolicyn tar bort många diskussionsämnen och ger dig ett starkt stöd under samtalet. Förväntningarna blir också mer realistiska.
• Se till att du verkligen har en god bild av medarbetarens prestationer. Men också att medarbetaren har detsamma. Det får ni genom att hålla regelbundna utvecklingssamtal där ni tillsammans värderar medarbetarens arbetsinsatser. Utgå från arbetsbeskrivningen och utveckla en gemensam, realistisk bedömning. Realism ger rimliga förväntningar på lön.
• När du visar uppskattning i allmänhet är det också viktigt att du tänker i det större perspektivet. Om du tar i för mycket eller gör det på fel sätt kan du ge luft åt förhoppningar om att han/hon gjort sig förtjänta av högre lön än vad lönepolicyn medger. Antyd eller diskutera aldrig spontant vilka insatser som leder till högre lön. Vill du uppmärksamma och belöna gör du det bäst med tillfälliga belöningar. Då håller du isär lön/karriärstegen och enskilda prestationer som du uppskattar.
• Improvisera aldrig. Fatta aldrig beslut om löner på något annat sätt än det som ryms inom din genomtänkta
bedömning i samband med lönesamtalet. Stå för lönepolicyn och håll fast vid den under åtminstone tre år i följd. Ändrar du så gör det i liten skala. En enda improvisation kan rasera hela betydelsen av att arbeta med en lönepolicy.
• Ha en positiv attityd till lönesamtalet. Tänk på att ni båda helst slipper konfrontation. Medarbetaren vill känna sig rättvist värderad och du vill samma sak. Föreställ dig hur du och din medarbetare efter en stunds samtal är nöjda.
• Var väl förberedd. Gör i ordning din medarbetares anställningskontrakt. Fyll i alla uppgifter, inklusive den nya lönen och bifoga arbetsbeskrivningen. Gör de omformuleringar som gäller inför det nya året. Arbetsbeskrivningen ska alltid vara uppdaterad och kopplad till löneavtalet. Ge förslaget till din medarbetare och låt denne tänka igenom det och komma med synpunkter, innan ni träffas för samtalet. I bästa fall kan ni vara klara redan här. Annars har du i alla fall satt nivån och fått reaktioner i god tid innan.
Skatter och skatteregler
Skatt är en lagstadgad inbetalning till det allmänna vars främsta syfte är att finansiera det allmännas verksamhet. Skatten kan också ha andra syften, såsom att jämna ut inkomster eller påverka personers handlingar med hjälp av ekonomiska styrmedel.
I Sverige betalar fysiska personer kommunalskatt till den kommun samt det landsting eller den region där personen i fråga är folkbokförd. Fysiska personer vars inkomster överstiger en bestämd brytpunkt betalar även skatt till staten på den del av inkomsten som överstiger brytpunkten. Juridiska personer betalar skatt till staten. Statens aktiviteter för att driva in skatt kallas uppbörd och skatteindrivning.
Skatt är dels direkt skatt som utgår till exempel på taxerad inkomst, förmögenhet och realisationsvinst, dels
indirekt skatt i form av punktskatt och mervärdesskatt på varor och tjänster. Skillnaden mellan direkta och indirekta skatter är att med direkta skatter menar man oftast skatter som ska bäras av den som är skyldiga att betala den. En indirekt skatt är däremot en skatt som den som betalar in (ofta ett företag) förväntas vältra över på andra, till exempel kunder.
Inkomstskatten är en direkt skatt på inkomst. Som inkomst räknas löner, räntor och andra inkomster av kapital, realisationsvinster och liknande. Skatten kan vara proportionell, så kallad platt skatt, vilket betyder att den tas ut med samma procentsats oavsett hur mycket personen tjänar. Progressiv inkomstskatt betyder att den som har högre inkomst betalar en högre procentsats, och alltså betalar en större andel av inkomsten i skatt. Regressiv skatt betyder att ju högre inkomster, desto lägre skatt.
Både fysiska personer och juridiska personer (såsom företag) betalar oftast inkomstskatt. Från inkomsterna kan man göra avdrag för utgifter som är nödvändiga för att få inkomsten. Vad som räknas som inkomst varierar mellan länder.
Moms
Vi betalar alla moms (mervärdesskatt) när vi köper varor och tjänster. Momsen är ofta inbakad i priset. Du som är företagare betalar momsen till staten. Moms syftar ibland till att minska förbrukningen av vissa varor.
För att du ska vara skyldig att ta ut moms av dina kunder och betala moms till staten måste samtliga följande förutsättningar vara uppfyllda:
- du omsätter (säljer eller tar ut) varor eller tjänster

- omsättningen av varorna eller tjänsterna är momspliktig
- omsättningen görs i en yrkesmässig verksamhet
- omsättningen görs i Sverige.
Din verksamhet anses vara yrkesmässig om den räknas som näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen. Även annan ekonomisk verksamhet kan anses som yrkesmässig om omsättningen överstiger 30 000 kr. Du omsätter varor och tjänster genom uttag om du levererar eller tillhandahåller dem utan betalning. Kravet på att omsättningen ska göras i Sverige innebär att du som regel inte ska ta ut svensk moms på tjänster som du tillhandahåller i andra länder.
Även om omsättningen görs i Sverige ska du inte ta ut moms på varor som du levererar från Sverige till en köpare
- i ett annat EU-land som åberopar ett giltigt momsregistreringsnummer (VAT-nummer); i stället ska köparen redovisa moms i sitt land
- utanför EU (vilket kallas export).
Omvänt ska du själv när du köper varor momsfritt från en säljare i ett annat EU-land beräkna och betala moms till staten (omvänd skattskyldighet). Om du importerar varor ska du betala moms till Tullverket.
Momsfria varor och tjänster
Omsättning av nästan alla varor och tjänster är momspliktig, men det finns vissa undantag. Om du säljer t.ex. följande varor och tjänster ska du inte ta ut moms av köparen:
- sjukvård, tandvård och social omsorg
- utbildning inom grundskola, gymnasieskola, högskola och universitet
- bank- och finansieringstjänster
- försäkringstjänster
- artistarvoden
- studieförbundens studiecirklar
- läkemedel som lämnas ut mot recept eller säljs till sjukhus
- skepp för yrkesmässig sjöfart
- framställning av medlemsblad, personaltidningar och liknande.
- lotteri, vadhållning och andra former av spel
- köp och hyra av fastigheter (läs mer under Fastighet och bostad)
- konstverk som konstnären eller konstnärens dödsbo säljer själv för högst 300 000 kronor under ett beskattningsår.
>> Hitta utbildningar inom lön / skatt / moms här