Utbildning i ekonomistyrning

Mer om Utbildning i ekonomistyrning

Ekonomisk styrning inkluderar både finansiell styrning och resultatstyrning. Ekonomistyrning burkar förklaras som "en medveten påverkan på verksamheten för att nå uppsatta ekonomiska mål". Ekonomistyrning innebär både planering inför väntade händelser men även förberedelser ifall något oväntat skulle hända.

Ekonomistyrning för att uppnå ekonomiska mål

Ekonomistyrning är att inom en verksamhet som vill uppnå ekonomiska mål försöka styra personalens beteende så att deras mål och företagets mål kan samverka. Det finns många olika sätt att göra detta på. Exempelvis olika mätningar, kontroller och undersökningar av intäkter och kostnader. Även olika  kalkyler, budgetering och  budgetuppföljning är områden inom ekonomistyrning. Den som arbetar med ekonomistyrning kallas ofta för controller.

När man försöker påverka ett beteende använder man sig ofta av belöningar och bestraffningar. Det finns flera studier som visar att belöningar är mer motiverande än bestraffningar. Belöningssytemets utformning är därför ganska viktig för ett företag, särskilt i länder med ett större individfokus ä Sverige, t ex USA. Där är bonusar till individer mycket vanligare och även högre än i Sverige.

Merchant och van der Stede beskriver tre olika ekonomiska styrsätt. I realiteten används oftast en kombination av samtliga sätten.

1. Resultatstyrning
2. Handlingsstyrning
3. Personalstyrning eller kulturell styrning

Vid Resultatstyrning styr man efter resultat baserat på uppsatta mål. Ett problem som finns är att det är svårt att sätta upp dessa mål och att det dessutom är svårt att veta vad man ska mäta för att uppnå sitt mål.

Vid Handlingsstyrning styr man personalens handlingar, antingen genom att förhindra vissa handlingar (med t.ex. lås, lösenord etc) eller se till att personalen måste följa ett visst regelverk eller processer.

Vid Personalstyrning försöker man låta personalen styra sig själva. Detta kan bero på att deras resultat är svåra att mäta eller inte kan mätas exakt.

Det finns för- och nackdelar med alla tre sätt och man kan välja ut olika delar och  använda de delar som passar bäst ens egen verksamhet bäst.

Budgetering hör även den till ekonomistyrningen. En traditionell budget innehåller oftast enbart ekonomisk historiska data.  En modernare budget innehåller även planering och uppföljning mot icke-finansiella mål eftersom det också påverkar intäkter och kostnader.

Modeller för ekonomistyrning

Här kan du läsa om de vanligaste modellerna som används
inom ekonomistyrning.

Ekonomistyrning med balanserat styrkort

Balanced Scorecard är en metod och en teori för att styra organisationer och företag. Metoden introducerades 1992 av professorerna Robert S. Kaplan och David P Norton. Teorin har utgångspunkten att traditionell styrning lagt för stor vikt vid enbart det finansiella perspektivet. I sin bok Relevance Lost kritiserade Kaplan och Norton det finansiella perspektivet och menade att det är historiskt fokuserat och sällan förmår fånga de för organisationer viktiga långsiktiga trenderna. I metoden introduceras ett antal andra perspektiv som behövs för att komplettera styrningen.

• Finansiellt perspektiv (finansiell ställning, lönsamhet)
• Kundperspektiv (kundnöjdhet, marknadsandelar)
• Lärande- och utvecklingsperspektiv (innovationsintensitet, nya produkters andel av försäljning)
• Interna processer (ledtider, kvalitetsnivå)
• Medarbetarperspektiv (förekommer huvudsakligen endast i svenska modeller, t ex attraktivitet som arbetsgivare, personalutveckling)

Syftet med metoden Balanced Scorecard är att skapa en mer balanserad styrning (som namnet också avslöjar). 

De olika perspektiven är tänkta att lyfta fram olika aspekter av verksamheten och koppla ihop dem.

• Vision: Vad är vår vision om framtiden?
• Perspektiv: Vilka är våra fokusområden?
• Strategiska mål: Om vi når visionen, var kommer vi då att befinna oss inom respektive perspektiv?
• Framgångsfaktorer: Vilka är de kritiska framgångsfaktorerna (eng: critical success factors) för att nå de strategiska målen?
• Mått: Vilka är nyckelmåtten som indikerar vår strategiska inriktning? Till varje mått knyts mål för respektive mått.
• Handlingsplaner: Hur ser planerna ut för att nå målen för respekive mått?

Ekonomistyrning och benchmarking

Termen benchmarking används framförallt inom företagsekonomi. Benschmarking handlar om att inom organisationer utvärdera sin verksamhet i förhållande till de i samma bransch som lyckas bäst.

• Intern: Om företaget framför allt jämför sig med sig själv, t ex divisioner och dotterbolag.
• Konkurrens: Företaget fokuserar på konkurrenterna inom samma bransch.
• Funktion: Ett funktionellt synsätt har också sitt fokus externt, dock inte på konkurrenterna utan i stället tittar man på framgångsrika företag överlag. Detta är ofta en kostam process. 

Ekonomistyrning och budget

En budget är generellt en prognos över framtida planerade ekonomiska händelser. Inom redovisningen och ekonomistyrningen är budget en prognos för framtida:

• Resultat, där man planerar för intäkter och kostnader.
• Likviditet, där inbetalningar och utbetalningar planeras.
• Balansräkning, där man planerar för tillgångar, eget kapital och skulder.

Man har ofta en egen även för enskilda projekt och avdelningar, t ex  en lagerbudget, en marknadsföringsbudget, en produktionsbudget etc.

Budgeten är ett viktigt verktyg i arbetet med att styra företagets ekonomi, det vill säga att stämma av verkligt ekonomiskt utfall med det planerade utfallet och därifrån fatta relevanta beslut. Man kan då få större kontroll över hur man ska göra inköp, anställa personal, fördela de ekonomiska resurserna med mera.

Ekonomistyrning med ABC-kalkyl

Traditionell svensk kostnadskalkylering handlar om att bestämma en kostnadsbärare och identifiera dess direkta kostnader. Omkostnader samlas sedan på kostnadställen och har lagts på med en given procentsats på de direkta kostnaderna, en så kallad påläggskalkylering.

ABC-kalkylering bygger istället på att lokalisera vilka aktiviteter som skapar kostnader åt en kostnadsdrivare. Den brukar kallas processinriktad, det vill säga den följer de händelser som kostnadsdrivaren orsakar.

ABC-kalkylen är i första hand ett sätt att fördela omkostnader. Direkt material (om det finns) fördelas fortfarande direkt på produkten. Direkt lön ingår i olika aktiviteter som oftast också är beroende av produkten. Det finns även en grupp omkostnader, så kallade företagsstödjande kostnader, som gäller hela företaget och som regel inte kan fördelas på någon kostnadsdrivare.

Ekonomistyrning i företag

Det övergripande målet för all företagsverksamhet kan man anta är att maximera vinsten eller aktieägarvärdet.  Ekonomistyrning utgår ifrån en affärsplan som består av företagets övergripande mål, strategier och handlingsplaner. En affärsplan är ett dokument över företagets planering för det närmaste året men innehåller även övergripande mål. Ekonomistyrningen ska översätta affärsplanens övergripande mål, strategier och handlingsplaner till konkreta och lätt mätbara budgetar. Olika chefer har olika budgetar beroende på ansvarsområde och placering i hierarkin.  Den övergripande budgeten bryts ned i organisationen till olika personers ansvarsområden.

Ekonomistyrning inom statlig verksamhet

Inom statlig verksamhet har termen ekonomistyrning anpassats efter förhållanden som råder inom staten. I praktiken innebär det att begreppet dåinkluderar både resultatstyrning och finansiell styrning eftersom målen avser både ekonomin och verksamhetens resultat.

För politiker är den ekonomiska styrningen ett verktyg för förverkligande av deras politik. Riksdagen har beslutat om dessa mål för ekonomisk styrning:

- ekonomisk styrning ska skapa förutsättningar för en god kontroll av statens finanser

- ekonomisk styrning ska bidraga till resursfördelning i enlighet med politiska prioriteringar

- ekonomisk styrning ska skapa hög produktivitet och effektivitet i användandet av statens resurser.