Kommunikation är processen
att överföra information från en punkt till en annan. 
Vanligtvis ses
kommunikation som en tvåvägsprocess där det sker ett utbyte av tankar, åsikter
eller information - oavsett om det sker via tal, skrift eller tecken. Deltagarna
har ofta någon slags överenskommelse om vad målet för eller orsaken till
kommunikationen är.
Kommunikation studeras bl a inom kommunikationsvetenskap, sociologi
och lingvistik.
Masskommunikation
Masskommunikation syftar på massmedier som t ex radio, tv och dagstidningar som når ut till ett
stort antal mottagare. Kännetecknande för denna typ av medier är att deras envägskommunikation.
“The medium is the message”
Frasen myntades
av Marshall McLuhan. Han menar att formen av ett medium finns inbäddat i meddelandet
det förmedlar och påverkar på så sätt hur meddelandet uppfattas. Uttrycket
infördes i hans mest kända bok, Understanding Media publicerad 1964. McLuhan
föreslår att ett medium i sig, inte själva innehållet, bör stå i fokus för mediestudier.
McLuhan menar att ett mediums egenskaper påverkar samhället mer än dess
innehåll.
McLuhan gjorde comeback på 90-talet då många av hans teorier
och förutsägelser kunde bekräftas i kölvattnet på explosionen inom internet och
telekommunikation. Vad hans "The
medium is the message" säger är att det inte är innehållet i TV-programmen
som är det mest intressanta, utan det faktum att det sänds via TV-tekniken. Mediet
TV marknadsför sig självt genom olika typer av innehåll. Väger man in TV-reklam
(som styrs av tittarsiffror) som huvudsaklig finansiär av TV-programmen blir
hans poäng än tydligare. Kommunikationskanalen i sig är viktigare än budskapet
för samhällsutvecklingen.
I ett större historiskt perspektiv så visar McLuhan hur tidigare former av
media, t ex uppfinnandet av tryckpressen och tryckta böcker hade en massiv
inverkan på samhället som inte bara hade med innehållet i böckerna att göra. Boktryckartekniken
påverkade människans syn på sig själv och sin omgivning.
Den senaste tekniken och kanalen, Internet, påverkar samhället och människors
sätt att leva i allra högsta grad.
Internkommunikation
Många organisationer prioriterar sin externa kommunikation men ett varumärke måste
alltid byggas inifrån. Personalens attityder och agerande är den enskilt
viktigaste faktorn för ett trovärdigt varumärke. Om inte varumärkets
värderingar genomsyrar organisationen på insidan så uppstår det snabbt problem
med trovärdigheten på utsidan.
Medarbetare som känner sig delaktiga i beslutsprocesser och är väl insatta i
verksamhetens affärsidé, mål och visioner trivs bättre och tar större ansvar.
Och framför allt blir de organisationens bästa ambassadörer.
Möjligheten att profilera verksamheten och skapa en stark image är beroende av
god kommunikation på insidan.
Vid större förändringar som fusioner eller uppsägningar är det extra viktigt
att medarbetarna är insatta i vad som ska hända och vad det leder till.
Sociala medier
Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social
interaktion och användargenererat innehåll. Exempel på sociala medier är internetforum,
bloggar,
wikier, poddradio
och artikelkommentarer.
Idag använder många företag och organisationer sociala
medier för att kommunicera med sina målgrupper eftersom det är
ett snabbt och enkelt sätt att nå fram och skapa en dialog. Den populäraste metoden
är viral marknadsföring.
Exempel på sociala
medieverktyg
- Wiki – wiki är hawaiianska och betyder snabb. En Wiki är en interaktiv
sidasom tillåter att flera personer samtidigt kan bidra med innehåll och redigera detsamma på en sajt. Den mest kända wikin är uppslagsverket Wikipedia som har över 2 miljoner artiklar. Då wikier är av användargenererad natur används de ofta vid ”collaborative websites” och communities.
- Blogg – en blogg är en webbsida som vanligtvis drivs av en eller flera individer där innehållet uppdateras i omvänd kronologisk ordning. Karaktärsmässigt finns det bloggar om en rad olika ämnen. Bloggarna kan vara av personlig karaktär eller kommersiella företagsbloggar. En kollektiv benämning på bloggar är bloggosfären.
- Bloggsökmotorer – används för sökningar inom bloggosfären. Technorati som är den största bloggsökmotorn indexerar över 100 miljoner bloggar samt 250 miljoner sociala taggar och konkurrerar både med Google samt Yahoo om användarna.
- Mikrobloggar – mikrobloggaren delar med sig av vad den gör, tänker, läser, observerar, lär eller delar, och allt detta sker i realtid. Twitter är i dagsläget den största mikrobloggtjänsten.
- Sociala bokmärken – är en metod för att lagra, organisera och hantera bokmärken från webbsidor med hjälp av metadata, vanligen i form av så kallad taggning. I folkmun kallas det även social taggning då användare sparar sökord till webbsidor på sociala bokmärkessidor, till exempel Delicious eller Digg. Dessa bokmärken kan sparas privat, delas publikt eller inom en mindre grupp för att sedan kategoriseras efter popularitet eller inkluderas i sökmotorer för taggar.
- Sociala nätverk – är digitala platser där människor kommunicerar med varandra, så kallade online communities. Medlemmar skapar profiler, knyter band med andra och utforskar gemensamma intressen och andras aktiviteter. Många sociala nätverk har blivit plattformar som möjliggör användande av mini-applikationer (plugins), dessa utökar möjligheterna vad vänner kan göra sinsemellan. Facebook är idag det största webbcommunity med uppskattningsvis cirka 200 miljoner användare världen över. I denna stund har företaget de mest avancerade positionerings- och segmenteringsvariablerna.
- Sociala nätverksaggregatorer – är tjänster som tillåter att innehållet från flera sociala nätverk samlas till en gemensam plats. Till exempel kan statusuppdateringar från flera nätverk integreras till ett nätverk, vilket underlättar för användaren då antalet inloggningar reduceras till en. Tanken är att en aggregator ska underlätta organiseringen och användandet av sociala nätverkssidor.
- Sociala nyheter – refererar till sidor där användare röstar på nyheter eller länkar utifrån dess nyhetsvärde. Webbsidor som Digg har vunnit popularitet då en viss demokratisering skett av nyheter. Maktförhållandet har förskjutits ifrån journalister till folket. Nyhetssidor som Google News baseras utifrån nyheters inbördes ranking så kallad pagerank där de med bäst ranking hamnar överst på sidan.
- Internetforum – är i dess enklaste form en digital anslagstavla där folk med gemensamma intressen kan byta åsikter med varandra.
- Platsbaserade sociala nätverk – uppbyggt kring geografisk lokalisering. Användare ”checkar in” på den platsen de befinner sig och skriver meddelanden eller laddar upp bilder.
- RSS (Really Simple Syndication) – Ett RSS-flöde publicerar information från blogginlägg, nyheter ljud eller bild i ett standardiserat format. RSS-flöden är vanligt förekommande inom bloggosfären för att dela information mellan bloggare.
Mänsklig kommunikation
Det finns tre huvudsakliga typer av mänsklig kommunikation vid personliga
möten: kroppspråk, röstkvalitet och ord. Enligt forskare består sådan kommunikation till 55% av
kroppspråk , gester
och ögonkontakt, till 38% av röstkvalitet och till 7% av innehållet eller orden
som används.
De exakta procentsatserna kan variera med deltagare och
kultur men proportionerna är ofta till förmån för kroppsspråket.
Mänskliga skrivna och talade språk kan beskrivas som ett
system av dels symboler
(ibland kallade lexem)
och dels grammatik
(som är språkets regler för hur symbolerna kan kombineras och manipuleras). Det
finns tusentals mänskliga
språk och de verkar ha vissa gemensamma egenskaper,
även om det finns vissa undantag.
Verbal kommunikation
En dialog är en ömsesidig konversation mellan två
eller fler deltagare. Termen "dialog" kommer från grekiskans
'δι?', genom, + 'λ?γος', ord, det vill säga '(tankar) genom ord'. Dialoger har
särskilda regler för till exempel turtagning (vem som talar först och mest).
Inom litteraturen, framför allt dramatiken,
ses dialogen som ett av de främsta sätten att beskriva en rollfigur.
Övriga sätt att kommunicera överlämnas i stort sett helt åt skådespelare
i till exempel pjäsmanus medan alla repliker
anvisas noggrant.
Ickeverbal kommunikation
Ickeverbal kommunikation är ofta tydlig även från
långt håll. T ex syns glädjen hos en idrottsman ofta på långt håll efter han
eller hon har vunnit en tävling.
Ickeverbal kommunikation handlar om att sända och motta
ordlösa meddelanden. Sådan information kan överföras genom gester, kroppsspråk
eller -ställning, ansiktssuttryck, ögonkontakt, eller genom fysiska yttranden
såsom klädval,
frisyr
eller till och med arkitektur, men även genom symboler och informationsgrafik.
Ickeverbal kommunikation utgör en stor del av alla människors vardagsliv.
Tal kan förutom de verbala elementen även innehålla
ickeverbala element, till exempel röstkvalitet, känsla och talarstil, samt prosodiska
element som rytm,
intonation
och betoning.
Skrivna texter kan också innehålla ickeverbala element, såsom handstil,
hur orden placerats på pappret, eller användandet av smileys.
Visuell kommunikation
Visuell kommunikation är som namnet avslöjar
överföring av information via visuella hjälpmedel. Den är främst förknippad med
tvådimensionella bilder, till exempel skyltar, typografi,
teckningar,
grafisk
design, målningar och färger. TV och böcker
är två vanliga medium för visuell kommunikation.
När man bedömer om en grafisk design är bra eller inte,
utgår man inte främst från estetiska eller konstnärliga synvinklar, utan från
förståelse. En orsak är att det inte finns några universella regler om skönhet
och fulhet.
Interkulturell kommunikation
Interkulturell kommunikation är kommunikationen som sker mellan människor 
med olika kulturella bakgrunder. Det hanterar hur man ska förhålla sig till sin egen och andras kultur och om att medvetandegöra den variation som finns i våra kontakter sinsemellan. Interkulturell kommunikation behandlar kommunikativa beteenden, med fokus på det som sker i flerkulturella samhällen, och riktar sig både till dem som i sitt yrkesliv är i kontakt med människor med olika bakgrund och till dem som har ett allmänt intresse för kommunikation och kulturmöten. Efter en utbildning inom Interkulturell kommunikation får man förhoppningsvis en ökad förståelse av kulturmöten och den kommunikation som sker i dessa.
» Utbildningar och kurser i interkulturell kommunikation
Effektiv kommunikation
Effektiv kommunikation får allt större betydelse för företagen. Att finslipa sin kommunikativa talang reducerar risken för attmissförstånd uppstår mellan affärspartners, att man blir bättre på att fånga upp och ta del av motpartens stämningsläge. Så kan man även förbättra möjligheterna för att göra affärer.
Det är inte bare externt att företaget gynnas av att effektivisera kommunikationen. Kommunikationen inom företaget flyter bättre om personalen har nödvändig kompetens för att visualisera, presentera och förklara.
» Utbildningar i effektiv kommunikation
