Juridik är läran om tolkning och tillämpning av rättsregler. Jobbar man professionellt med juridik så är man jurist. Den vetenskapliga forskningen och studier i juridik kallas rättsvetenskap.
Juridiken är uppdelad i olika rättsområden men gränserna mellan olika rättsliga områden är inte alltid glasklara. En del civilrättsliga frågor kan till exempel ha offentligrättsliga inslag. Ett exempel är att fastigheter regleras genom offentliga förfaranden och en del offentligrättsliga områden har civilrättsliga inslag där bland annat konkurrensrätten har inverkan på utformningen av civilrättsliga avtal.
Olika sorters juridik
Affärsjuridik
Affärsjuridik är ett samlingsbegrepp för ett flertal olika rättsområden. Oftast förknippas affärsjuridik med bolagsrätt. Jobbar du med affärsjuridik kan du hjälpa till när kollegor som äger företag ihop vill gå skilda vägar. Eller vad händer om en av företagets ägare avlider? Arbetar man med affärsjuridik kan man bland annat hjälpa till att skriva kompanjonavtal, aktieägaravtal och överlåtelseavtal.
Den som driver företag ställs ibland inför faktumet att en kund är missnöjd och inte vill betala företagarens faktura. Det kan också vara det egna företaget som köpt en vara eller tjänst som inte fungerat. Beslutet att bestrida en faktura, eller att gå vidare rättsligt med en egen obetald faktura kan i vissa fall visa sig vara helt avgörande för ett företags fortsatta existens.
Ingående och avslutande av uppdragsavtal och anställningar är andra saker som kan få stora effekter på företagarens verksamhet.
Bolagsrätt
Bolagsrätt har stor betydelse för de flesta affärsjuridiska ärenden. Bland annat:
• bolagsbildningar
• aktieägaravtal
• ny- och fondemissioner och andra typer av kapitaltillskott
• låneförbud och ställande av säkerhet
• corporate governance
• vinstutdelning
• fusioner
• teckningsoptioner
• konvertibla skuldebrev
• nedsättning av aktiekapital och förvärv av egna aktier
Arbetsrätt
Arbetsrätt omfattar regleringen mellan arbetstagare och arbetsgivare. Arbetsrätt omfattar juridiska frågor som löner, arbetstider, semesterlagen, ledighet, uppsägning, avsked, anställningsformer, verksamhetsövergång och diskrimineringslagen.
Arvsrätt
Bouppteckning
När en person dör måste en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder göras, en så kallad bouppteckning. En bouppteckning fungerar som ett underlag för bodelning och arvskifte och måste vara klar inom tre månader från dödsfallet. Om en förälder dör och lämnar efter sig make och barn under 18 år, ska i regel överförmyndaren besluta om en god man som ska representera barnet vid till exempel bouppteckningen.
Dödsbo
I regel är efterlevande make, registrerad partner, sambo, arvingar och universella testamentstagare (personer som enligt ett testamente ska få hela eller en viss del av boet) delägare i dödsboet. Delägarna ska gemensamt förvalta den avlidnes egendom under boets utredning.
Bodelning och arvskifte
Om den avlidne var gift och makarna hade giftorättsgemenskap, det vill säga att någon av dem hade giftorättsgods (all egendom som inte är enskild egendom), måste bodelning ske innan den avlidnes tillgångar kan delas upp. Bodelning måste också ske om en efterlevande sambo har begärt det. bodelningen är klar och den avlidnes skulder har betalats kan arvskifte ske, det vill säga arvet kan delas upp.
Arv
Om den avlidne var gift
Om den avlidne var gift är huvudregeln att den efterlevande maken ärver före bröstarvingarna om de är makarnas gemensamma barn. Det gäller dock inte om det pågår en skilsmässa mellan makarna.
Makarnas gemensamma barn har rätt till arv om de överlever den efterlevande föräldern. Den efterlevande maken får då kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Det betyder att maken får göra vad han eller hon vill med egendomen under sin livstid - även förbruka den helt och hållet - men inte bestämma över den genom testamente.
Barn till den avlidne som den andra maken inte är förälder till, så kallade särkullbarn, har dock rätt att få ut sitt arv genast och behöver inte vänta till styvföräldern har dött.
Om den avlidne inte var gift
I första hand är det den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn och så vidare) som ärver. Om något av barnen har dött tidigare (eller avstår från sin rätt att ärva) ärver hans eller hennes barn. Varje gren får lika stor lott. Om det inte finns några bröstarvingar ärver den avlidnes föräldrar. Är de döda ärver den avlidnes syskon. Om någon av syskonen har dött tidigare ärver deras barn. Finns det inga föräldrar, syskon eller syskonbarn ärver den avlidnes farföräldrar eller morföräldrar. Är de döda ärver den avlidnes farbröder, fastrar, morbröder och mostrar. Deras barn (den avlidnes kusiner) har dock ingen rätt till arvet. Finns det inga släktarvingar, tillfaller arvet Allmänna arvsfonden.
Laglott
Laglott är den del av en arvinges arvslott som inte kan tas ifrån honom eller henne genom testamente. Laglottens storlek är hälften av arvslotten.
En bröstarvinge har rätt att få ut sin laglott, även om den avlidne genom ett testamente har bestämt att kvarlåtenskapen helt eller delvis ska gå till någon annan. För att få ut sin laglott måste bröstarvingen begära jämkning av testamentet.
Sambo
I dag är det vanligt att människor lever tillsammans utan att vara gifta, det vill säga i samboförhållande. Sambo ärver dock inte sin avlidne sambo. För att sambos ska få ärva varandra måste de skriva ett testamente till förmån för varandra.
Testamente
Testamente är en rättshandling. Den som upprättar ett testamente kan själv bestämma vem som ska ärva och vad den personen ska ärva. Det finns dock ett undantag, och det är att en bröstarvinge alltid har rätt att kräva sin laglott.
Avtalsskrivning/avtalsjuridik
Ofta rekommenderas man att ha färdiga formulär för sina avtal. Mallar kan ofta vara till stor hjälp men det allra viktigaste är alltid vad som faktiskt står i avtalet. Många avtal brister i kvalitet trots att de är skrivna av jurister eller rentav advokater som ju borde ha bra kunskaper. Vanligt är också att avtal gynnar den ena parten mer, som då ofta är den part som har upprättat avtalet.
Det är också vanligt att avtal inte är avpassade för de avtalsförhållanden som de ska gälla för. I sådana fall kan mallar göra mer skada än nytta.
Det är uppenbart att bättre kunskaper om hur man sluter avtal och skriver kontrakt behövs. En kurs i avtalsskrivning hjälper dig att skriva egna avtal, vilka avtal som passar i olika sammanhang, vad ett avtal ska innehålla, när man kan klara avtalsskrivningen själv och när man behöver söka hjälp och hur man bär sig åt för att lyckas med avtalsskrivningen.
Ekobrott
Ekonomisk brottslighet finns inte som en egen paragraf i lagboken. Det är ett samlingsbegrepp för flera olika typer av brott. Många av de här brotten görs i någon typ av företag eller näringsverksamhet.
Ekobrottsmyndighetens arbetar med att förebygga, utreda och åtala. Ekobrott har ett mörkertal som är mycket större än annan brottslighet. Det beror på att en stor del av de ekonomiska brotten inte har enskilda offer, det är oftast samhället som drabbas genom minskande skatteintäkter. En annan effekt är att konkurrensen blir snedvriden. Till exempel vid svartarbete. De två största typerna av ekonomiska brott är skattebrott och bokföringsbrott.
Andra brott som utreds på Ekobrottsmyndigheten är brott som har att göra med den finansiella marknaden, det vill säga brott som sker på Stockholmsbörsen.
EU-rätt
Europeiska unionsrätten, EU-rätt, utgörs av Europeiska unionens fördrag, lagstiftning, rättspraxis, internationella avtal och andra akter som har antagits gemensamt av medlemsstaterna. Unionsrätten har enligt rättspraxis direkt effekt och företräde framför medlemsstaternas nationella rätt, alltså ländernas egna lagar. Unionsrätten utgör en ny legal ordning i den internationella rätten för medlemsstaternas ömsesidiga ekonomiska och sociala nytta. Genom Lissabonfördraget blev Europeiska unionen en egen juridisk person och ersatte samtidigt Europeiska gemenskapen.
Familjerätt
Arbetet med familjerätt består till stor del av att förändra den familjerättsliga lagstiftningen i takt med samhällets utveckling. I arbetet med familjerätt ser man i första hand till bästa.
Familjerätt omfattar frågor om:
- äktenskap, partnerskap och samboende,
- förhållandet mellan föräldrar och barn,
- regler om gode män och förvaltare, samt
- arvsrätt
Förvaltningsrätt
Förvaltningsrätten är en allmän förvaltningsdomstol som handlägger mål som främst rör tvister mellan enskilda personer och myndigheter.
Typiska mål i förvaltningsrätten
- Skattemål - om du vill överklaga ett beslut om till exempel inkomst eller fastighetstaxering, momsbeslut eller annat beslut fattat av Skatteverket.
- Mål enligt socialtjänstlagen - kan till exempel röra beslut om socialbidrag eller andra beslut fattade av socialnämnden hos en kommun.
- Socialförsäkringsmål - handlar om tvister med Försäkringskassan i ärenden som rör arbetsskadeersättning, föräldrapenning eller till exempel bilstöd till handikappade.
- LVU-mål (mål enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) - handlar ofta om att förvaltningsrätten ska ta ställning till om minderåriga med tvång behöver vårdas utanför sitt eget hem.
- LVM-mål (mål enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall) - handlar om att förvaltningsrätten beslutar om tvångsvård för missbrukare.
- Psykiatrimål - handlar om frågor som rör psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård.
- Laglighetsprövning enligt kommunallagen - handlar om att få ett kommun- eller landstingsbeslut prövat, en rättighet som varje kommun- och landstingsmedlem i Sverige har.
- Utlännings- och medborgarskapsmål - om du vill överklaga Migrationsverkets beslut om exempelvis utvisning eller avvisning, avslag på ansökan om svenskt medborgarskap. Det är bara förvaltningsrätterna i Stockholm, Malmö och Göteborg som är migrationsdomstolar och som prövar dessa mål.
- Övriga mål - kan handla om körkortsingripanden, tillstånd att servera alkohol eller frågor som berörs i djurskyddslagen. Mål med EG-rättslig anknytning, till exempel mål om offentlig upphandling eller stöd inom jordbruket, behandlas också av förvaltningsrätten.
Försäkrings- och skadeståndsrätt
De flesta företagare och privatpersoner behöver oftast inte utnyttja sin sak- eller personförsäkring. Men när en skada väl inträffar händer det att försäkringstagaren upptäcker att den försäkring man haft gäller med detaljerade villkor som man inte satt sig in i. Nu är plötsligt försäkringsvillkoren högintressanta och helt avgörande för om skadan överhuvudtaget ska regleras av försäkringsbolaget,och om någon försäkringsersättning kommer att betalas ut. Och om skadan regleras av försäkringsbolaget och ersättning betalas ut sker detta enligt vissa ersättningsprinciper.
Handelsrätt
Handelsrätten reglerar företagens verksamhet och är den samlande beteckningen på de olika delar av juridiken som är speciellt viktiga för företag. Hit räknas t ex avtalsrätt, bolagsrätt, skatterätt, arbetsrätt, immaterialrätt och konkurrensrätt. I en handelsrättsutbildning sätts reglerna in i ett företagsperspektiv och man lär sig att arbeta med regler som strategiska instrument.
I dagens komplicerade samhälle, där det finns mängder av regler som kan fungera både som hinder och som olja i maskineriet, är det viktigt i allt kvalificerat beslutsfattande att man känner till reglerna som gäller och att man kan tolka och tillämpa dem på ett riktigt sätt. Juridisk kunskap är idag inte något som bara jurister behöver. Tvärtom måste alla som har ansvarsfulla arbetsuppgifter kunna hantera regler och kunna förhandla och argumentera utifrån det regelverk som omger de affärer man vill göra eller de beslut man skall fatta.
Vare sig man arbetar som VD, personalchef, revisor, internationell förhandlare, kommunal planerare, som egenföretagare eller inom media eller sjukvården, måste man som en komplettering till annan fackkunskap också kunna hantera regler på ett strategiskt och kompetent sätt.
Offentlighetsprincipen
En av hörnstenarna i ett demokratiskt samhälle är offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen innebär att myndigheternas verksamhet så långt som möjligt ska ske i öppna former. Därför är till exempel domstolsförhandlingar och beslutande församlingars sammanträden normalt offentliga.
Ett uttryck för offentlighetsprincipen är principen om handlingsoffentlighet. För att garantera insyn i riksdagens, regeringens och myndigheternas arbete har principen om handlingars offentlighet skrivits in i en av grundlagarna, tryckfrihetsförordningen. Handlingsoffentligheten ger var och en rätt att begära att få del av allmänna handlingar och vanligtvis utan att behöva tala om varför eller vem man är.
En del handlingar är inte offentliga
Det finns vissa undantag från principen om handlingsoffentlighet, men de är just undantag. Allmänna handlingar får bara hållas hemliga för att skydda följande intressen:
· rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation
· rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik
· myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn
· intresset att förebygga eller beivra brott
· det allmännas ekonomiska intresse
· skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden
· intresset att bevara djur- eller växtart
Upphovsrätt
Framställningar i tal eller skrift, datorprogram, databaser, musikaliska och sceniska verk, bildkonstverk, byggnadskonst, brukskonst och andra litterära eller konstnärliga verk är skyddade genom upphovsrättslagen. Lagen ger konstnärer, författare, kompositörer eller andra skapande personer rätt att bestämma över hur deras litterära eller konstnärliga verk ska användas.
Patent
Patent är en ensamrätt att utnyttja en uppfinning. Det innebär att ingen annan får använda uppfinningen genom att tillverka, sälja eller importera uppfinningen utan patenthavarens tillstånd.
Ett patent kan till exempel ge din produkt en bättre marknadsposition och göra den mer konkurrenskraftig. På de marknader där du tar patent kan du slippa priskonkurrens. Du tvingar dessutom andra aktörer att utveckla egna tekniska lösningar på det problem som din uppfinning har löst.
Ett patent är en immateriell tillgång. Rättigheten till ett patent kan köpas, säljas eller licensieras. Ett patent kan också göra det lättare att intressera investerare eller underlätta om du vill sälja ditt företag.
Juridikens institutioner
Lagstiftaren
Lagar stiftas av riksdagen - normalt efter att ett förslag från regeringen sedan ett utkast till den nya lagen har varit på remiss hos olika myndigheter och organisationer.
Stiftandet av en lag sker alltså genom att riksdagen antar en proposition. Lagen trycks sedan i Svensk Författningssamling (SFS) och efter att lagen trätt i kraft utgör den en rättskälla i form av en statut. Den delen av propositionen som inte utgör lagtext blir ett lagförarbete. Denna text kan fungera som tolkningsinstrument och förklaringar till lagtexten.
Förutom lagar består lagstiftningen (den skrivna rätten) av förordningar, vilka meddelas av regeringen, och föreskrifter, vilka meddelas av myndigheter efter bemyndigande från regeringen.
Domstolarna löser tvister genom att tillämpa lag och andra rättskällor.
Myndigheter
Lagar styr hur offentliga myndigheter ska sköta sitt arbete och därigenom hur staten skall förhålla sig till människorna och hur människorna får agera gentemot staten.
Myndigheter kan också utfärda myndighetsföreskrifter efter bemyndigande i lag eller förordning. Myndighetsföreskrifter innehåller oftast råd om hur man ska göra i olika verksamheter för att inte bryta mot lagen.
Doktrin
Doktrin är en rättskälla som innehåller rättsvetenskaplig litteratur. Denna är oftast skriven av rättsvetenskapsmän, men kan även författas av praktiskt verksamma jurister
