Är det dags att påbörja årsredovisningen? Har du koll på redovisningsregelverket K3? utbildning.se berättar vad regelverket innebär för dig och ditt företag.
Sveriges huvudregelverk K3 infördes 2013 och gäller för alla företag som enligt Årsredovisningslagen klassificeras som större företag. Det innefattar de företag som uppfyller två av följande kriterier, två år i rad: över 50 anställda, över 40 miljoner kronor i balansomslutning och 80 miljoner kronor i omsättning. Om företaget är onoterat och kategoriseras som mindre finns fortfarande möjligheten att använda sig av förenklings alternativet K2.
Vad är K3?
Redovisningsregelverket K3 är baserat på IFRS för SME (små medelstora företag) och syftar till att öka kvaliteten på företags redovisning, samt ge en mer rättvis bild av verksamheten. Vidare beskrivs K3 som ett mer flexibelt regelverk, samtidigt som det ställer högre krav på det administrativa arbetet. Företag måste till exempel vara mer detaljerade gällande tilläggsupplysningar i årsredovisningen samtidigt som det även ställs nya krav på bland annat komponentuppdelning av tillgångar.
– Ett tips är att se över hur övergången till K2 eller K3 kommer påverka ditt bolag. Även jämförelsesiffrorna i årsredovisningen ska räknas om enligt det valda regelverket och det kan ta lite tid, tid man oftast inte har när det väl är dags att upprätta årsredovisningen, säger Rosanna Ling, senior auditor på EY.
Gå en kurs i bokföring och redovisning
Regelbaserat och principbaserat
Skillnaden mellan de två regelverken är att K2, som är regelbaserat, har specifika regler gällande konkreta frågor och fungerar som en mall för hur redovisningen skall vara utformad. K3 är däremot principbaserat och kräver snarare ställningstaganden i samband med upprättandet av årsredovisningen. Fördelen är att det finns större utrymme för egna tolkningar och anpassningar med K3, samtidigt måste man kunna motivera dessa. Företag har då möjligheten att anpassa tillämpningarna så att det passar en specifik situation bättre.
Fördelar och nackdelar med K3
Eftersom att K2 innebär förenklingar betyder det att det inte ger en fullständig bild av företagets utveckling. Genom att använda sig av K3 kan bilden av företaget vara mer rättvisande. För vissa typer av branscher och företag passar inte K2 eftersom att man till exempel inte får bokföra egenutvecklade immateriella tillgångar under tillgångar i balansräkningen, vilket är tillåtet i K3. Nystartade företag som jobbar med dataprogramutveckling kan till exempel enbart bokföra utgifterna för utvecklingen som en kostnad. Vilket kan vara bra att känna till vid valet mellan K2 och K3.
Till skillnad från K2 kräver användandet av K3 att uppskjuten skatt och aktierelaterade ersättningar redovisas, med undantag för juridisk person. Regelverket innehåller även regler för koncernredovisning. Upprättandet av årsredovisning enligt K3 är mer likt internationell redovisning, IFRS, och innebär färre skillnader mot redovisningen i bolag som är noterade. I slutändan passar K3 bättre för större företag som har en komplex verksamhet, medan K2 fortfarande passar för de mindre företagen som har en okomplicerad verksamhet.