Grafiska formgivare ansvarar för hur trycksaker, förpackningar eller hemsidor ser ut. De formger produkter genom att välja bokstäver, symboler, bilder och färger. Grafiska formgivare arbetar med att produkters utseende ska spegla dess innehåll och dessutom vara lätta att förstå.
Utbildning i layout
Layout är ett samlingsbegrepp för hur man väljer att placera text, 
bilder, illustrationer och luft på en trycksak. Layouten ska anpassas efter innehåll och målgrupp. En ekonomisk rapport behöver till exempel se helt annorlunda ut än exempelvis en annons för tandkräm.
Utbildning i Grafisk formgivning
Grafiska formgivare är verksamma inom olika områden - många arbetar med traditionell trycksaksinformation: böcker, tidningar, broschyrer, affischer, cd-omslag etc. Ett annat område är förpackningar och etiketter av olika slag, till exempel till livsmedel. Ett tredje område är film och TV. Många formgivare arbetar även med webbsidor. Här kallas en grafisk formgivare ofta webbdesigner.
Grafisk design handlar inte bara om formgivning med hjälp av bokstäver och bilder. Symboler av olika slag, till exempel skyltar som ska förstås även av dem som talar ett annat språk eller
ikoner i olika dataprogram, är andra områden formgivare arbetar med. Grafiska formgivare arbetar
också med företags grafiska profil. Då ingår ofta logotyp för varumärket, brevhuvuden, varukassar
etc. Målet är skapa en enhetlig och igenkännbar identitet som går igen i alla sammanhang där företaget och dess produkter syns.
Grafiska formgivare arbetar i flera olika grafiska program. Adobes 
Creative Suite är ett av de mest populära programpaketen. Grafiska formgivare som arbetar med film och TV använder digitala redigeringar - samma utrustning som används vid film- och videoredigering. Förutom text och bild finns då för det mesta också ljudet med som komponent.
En viktig del av arbetet som grafisk formgivare är att beskriva sina idéer och att övertyga kunden om varför de är bra men också att själv lyssna på kunden och förstå hur produkten ska användas. En grafisk formgivare bör även ha kunskaper om papper och olika sorters tryck, fäger och kvalitéer. Som formgivare är det bra att känna till hela produktionsprocessen, från skiss till färdigproducerad produkt.
Formgivare bör även ha kännedom om upphovsrättslagstiftningen, både som köpare och som säljare av form. Kunskaper i ekonomi är värdefulla om man vill kunna planera ett större projekt. Du har också stor användning för kunskaper inom upphandling och försäljning som formgivare.
Program inom grafisk formgivning
De vanligaste programmen för grafisk formgivning är Adobe indesign, Adobe Photoshop och Adobe illustrator.
Adobe Indesign och Quark express
Layoutprogram för trycksaker som tidningar, annonser, visitkort och
markandsföringsmaterial men även längre dokument och böcker.
Adobe Illustrator och CorelDRAW
Vektorbaserade ritprogram, används framför allt för illustrationer och framtagandet av logotyper.
Adobe
Ett bildbehandlingsprogram för att bearbeta bilder. InDesign, Illustrator och Photoshop ingår i Adobes Creative Suite. I Adobes familj av olika grafiska program ingår även: Acrobat, Flash, Dreamweaver, Fireworks, Soundbooth, Bridge m fl. Adobe Bridge fungerar som en samordnare för alla de olika Adobeprogrammen och kan liknas lite vid ett bibliotek.
Utbildning
Det finns flera olika utbildningar av varierande längd i grafisk design. De finns både utbildningar i grafisk form, bildbehandling och illustration. Det finns också olika utbildningar med inriktning på vissa typer av illustration. De flesta formgivare och illustratörer är inrikitade
mot ett visst område och jobbar t ex antingen som layoutare eller
illustratörer.
Det finns utbildningar inom till exempel grafisk design, webb- och produktdesign. Utbildningarna bygger dels på de teoretiska grunderna för visuell kommunikation och även en grafisk designers praktiska arbete med exempelvis företagsidentiteter, utställningar, typografi, layout, webb och förpackningar. Det finns även kurser i exempelvis teckning och visuell gestaltning, grafisk design, interaktion och design, 3D-modellering etc.
Utbildning i typografi
Läran om typsnitt. Ett riktmärke är att inte använda för många typsnitt i samma trycksak.
Utbildningar inom design / grafisk formgivning i olika städer:
» Utbildning i sesign / grafisk formgivning i Göteborg
» Utbildning i design / grafisk formgivning i Malmö
» Utbildning i design / grafisk formgivning i Stockholm
Fotokurs och fototips för bildkomposition
I en fotokurs så kan du lära dig allt ifrån hur en systemkamera fungerar, vad det är rent tekniskt som ger bra exponering till saker som bildkomposition och färglära. Att känna till hur kameran fungerar tekniskt är ofta det första man går igenom i en grundkurs, för att sedan lära sig komponera bilder.
Tredjedelsregeln
Tredjedelsregeln är en riktlinje för hur du på bästa sätt komponerar en bild. Tredjedelsregeln innebär att man delar upp bildytan i tredjedelar och lägger de dominanta delarna av bilden i två tredjedelar.
Hur fungerar exponering
Hur bild exponeras avgörs av bländaren, ISO-talet och slutartiden. Dessa ställer man in utifrån det ljus man fotar i.
Bländaren
Bändaren mäts i F. F-talet anger bländarens största möjliga öppning, alltså hur mycket ljus den kan släppa in. F-värdet är bländarens diameter, ju lägre F-talet är, desto större är bländaröppningen. Ju större bländaröppning man har dessto mer ljus släpper man in. Bländaröppningen påverkar även skärpedjupet och ett större bländartal (lägre F-tal) ger en suddigare bakgrund.
Vad är ISO?
ISO är från början ett mått på filmens ljuskänslighet och mäts i ISO-grader. På en digitalkamera ställer man in ISO i kamerahuset och ju högre ISO man har desto mer lju s får man på bilden. Använder man ett högre ISO-tal kan man fota i mörkare miljöer. Den ibland negativa effekten som ISO-talet ger är bruset som det kan skapa på bilden. Man utgår näsan alltid från ISO200 vilket är det ISO-tal som motsvarar så nära ”verkligheten” som möjligt. En vanlig kamera kan hantera upp till c:a ISO 1600-3200. En dyrare kamera kan gå upp till ISO 25 600+.
Hur fungerar slutaren på en kamera
Slutaren är öppningen som släpper in ”bilden” och ljuset i kameran. Ju snabbare slutartiden är desto mindre ljus släpper kameran in. Slutaren mäts i hundradelssekunder och det kan stå 1/125 på kameran vilket betyder en 125-dels sekund.
