Blogg, NLP-Bloggen

En av mina kursdeltagare under åren som utbildare som gjort starkt intryck på mig var den då ca 60-årige mannen som deltog på den kurs jag höll i snabbläsning, minnesträning och anteckningsteknik. Han satt i den främre raden, såg ivrig ut från allra första början, antecknade, nickade instämmande och ställde sådana där frågor som för en utbildare är tuffa men väldigt utvecklande. Rättare sagt så blev jag bombarderad med frågor, faktiskt så att jag bad honom att vänta med en del frågor till lunchrasten. Hade jag inte gjort det så hade vi kanske bara hunnit med 1/3 av kursdagens innehåll ...

När jag sen på lunchen fick möjlighet att prata lite mer med honom, mellan fyra ögon, så berättade han något som gjorde ett outplånligt intryck på mig. Han berättade att när han var i 40-årsåldern så hade två äldre manliga släktingar till honom drabbats av Alzheimers. Det här hade skrämt upp honom, naturligtvis, och det fick honom att fatta ett för honom viktigt beslut. Där och då insåg han att han ville göra allt för att hålla sig själv mentalt alert, och att på alla sätt försöka förebygga att något liknande drabbade honom själv.

Vad han berättade fascinerade mig, för han beskrev hur han bestämt sig för att varje år ge sig själv ett 1-årsprojekt där han skulle lära sig något som var helt nytt för honom, ett nytt ämnesområde. Han hade insett att hjärnan behövde stimulans för att hålla sig i bra mental form, och därför ville han förvissa sig om att varje år innebar utveckling och ny stimulans!

Det första året hade han ägnat åt att lära sig så mycket han kunde om astronomi, eftersom det var något som hade intresserat honom sen barnsben men som han aldrig kommit till att studera mer ingående. Han skaffade sig några lättlästa introduktionsböcker och ägnade sedan några kvällar varje vecka åt att läsa och anteckna. Allteftersom tiden gick så läste han lite mer avancerade böcker, gick på föredrag, kurser och studiebesök. När året närmade sig slut så hade han lärt sig så pass att han kände sig nyfiken på att göra samma sak med andra områden och ämnen. På senare år hade han haft stor nytta av internet i sitt kunskapsutforskande.

Då jag träffade honom, ca 20 år senare, hade han bl.a. lärt sig två nya språk, lärt sig kalligrafi, bridge och flera andra ämnen. Problemet som han upplevde nu - och han skrattade när han sa det - var att han hade en lång lista på ämnen han ville studera och att han samtidigt insåg att han aldrig skulle hinna igenom listan. Han var dock noga med att hålla sig till ett inlärningsprojekt per år, berättade han. Att han satt med på min utbildning var att han just det året hade fokus på hjärnan och hur man kunde utveckla den. Jag kan ju inte veta om det här hindrar mig från att få Alzheimers, sa han, men vad som var HELT uppenbart för mig var att jag satt och pratade med en väldigt UNG man. Ett nyfiket sinnelag hindrar oss att åldras i förtid ...

Jag tycker personligen att den klassiska allmänbildningen är lite "utrotningshotad", men att den här mannen var för mig en riktig renässansmänniska! Han var oerhört intressant att samtala med - jag hade kontakt med honom även en tid efter utbildningen. Som Tony Buzan och många andra experter på inlärning och utvecklandet av mental förmåga säger: "ju mer vi lär oss, desto lättare är det att lära sig nytt". Vad min kursdeltagare och många med honom har upplevt är att med tiden så hittar hjärnan lättare kopplingar mellan vitt skilda ämnen, och att det i sig är tecknet på en väl utvecklad tankeförmåga och kunskapsnivå.

Visst, du och jag har mycket som pockar på vår uppmärksamhet, men finns det inte möjlighet att vi skulle kunna prioritera bort något annat i syfte att hitta tiden till att lära oss något nytt, utforska ett nytt spännande område? Lusten att lära har vi med oss från barnsben, även om den kanske satts på prov under en inte alla gånger stimulerande skolgång.

Vad är du sugen på att lära dig, och vad skulle du tycka vara roligt att ägna året åt att utforska? Vad skulle det innebära om du vid årets slut summerar och inser att du har faktiskt breddat din "repertoar" på ett högst märkbart sätt? Du kanske kunde ägna året åt att lära dig spela ett instrument, lära dig italienska eller något annat språk, näringslära, kemi, anatomi eller något annat ..?

Vi pratar ofta om värdet av fysisk träning och att ha en frisk kropp, men knoppen då? Är det inte MINST lika viktigt? Kanske löser du korsord eller sudoku, läser böcker eller något annat ... Ett kommande 1-årsprojekt skulle definitivt utveckla din hjärna. När vi lär oss nya saker så sker nya förgreningar i hjärnan, nya engram eller nätverk mellan celler bildas. Ditt hjärnlandskap förändras, och det är positivt! Hjärnan gillar utmaningar, lära sig nytt är roligt när det sker på ens egna villkor!

Du har möjlighet att lära dig grunderna i NLP men ändå i en uppgraderad form med mig och två av mina duktiga tränarkollegor i 21 - 23 februari. Läs mer på http://www.kompus.se/index.php?option=com_content&view=article&id=43:trngsdagar&catid=1:aktuellt&Itemid=29

Med värme,

Niklas Daver

www.kompetenstrappan.se

NLP och Neuro-Semantics Trainer

Författare till boken "Ditt bästa jag - oftare"

Nu, när årets sista dag står inför sin skymning och de 365 dagarna är redo att sammanfattas och summeras, kan det också vara rätt tillfälle att slänga lystna blickar på de kommande 365 dagarna - det kommande året. All obearbetad livsväv som ligger framför dig och redo att formas av dig, den omålade tavlan som väntar på dina unika penseldrag. Ett år redo att formas, ett år mellan Då och Sen, ett år med det bakomvarande årets alla erfarenheter i beaktande och som har alla möjligheter att bli till ditt bästa år hittills!

Med det bakomliggande året färskt i minne kan du säkert inse att förutsättningarna att göra något riktigt bra av det kommande året är större än någonsin. För ett år sedan hade du inte det senaste årets alla erfarenheter och lärdomar i bagaget. Du har adderat ett års ytterligare livsvisdom till din CV, ett års upplevelser till din erfarenhetsbank.

Varför inte börja där, innan du funderar på den kommande resan? Vad är du mest nöjd med under 2010? Vilka nya erfarenheter gjorde du som berikade ditt liv? Besökte du något nytt land, upptäckte någon ny stad, lärde du dig något nytt? Vilka människor träffade du och var det någon eller några som kom att ha en stor betydelse för dig. Vem blev en kär vän under det gångna året? Vilka oväntade saker var du med om som kom att berika din tillvaro? När du tänker tillbaka på året som har varit, vad känner du dig mest stolt över? Om du skulle skriva ner de mest betydelsefulla sakerna som hände under året som var, hur pass lång skulle listan bli? Jag hoppas du inser hur viktigt det är att ta ett sånt här tillfälle i akt och faktiskt reflektera över det som varit. Kanske du också upplevde några tuffa smällor, erfor några ej önskvärda motgångar som fortfarande gör ont ... Finns det någon möjlighet att de åtminstone i ett längre perspektiv kan komma att ha berikat ditt liv? På vilket sätt vill du tackla det under det kommande året och vilken annan strategi skulle eventuellt kunna att behövas?

Och med blicken riktad framåt, mot de kommande dagarna, veckorna, månaderna och året, vad skulle du vilja ha ut av det så att det, när det summeras, blir till ditt bästa år hittills? När du om ett år blickar tillbaka på 2011, vad ska då ha hänt för att du ska kunna känna dig extremt nöjd med året som varit? Vilken dröm är redo att omvandlas till verklighet, vilken vision för kommande året är fullt värdig dig? Föreställ dig gärna motsvarande dag om ett år och tänk dig att du begrundar året som varit. Vad har du uppnått och vem har du varit som gör att du kallar 2011 för ditt bästa år hittills? Finns det något på din livslista som du såg till att göra verklighet av? Reste du äntligen till drömresmålet, lärde du dig spela gitarr eller spanska? Såg du till att byta arbete, kanske starta eget? Firade du din jämna födelsedag med ett hejdundrande kalas som det fortfarande pratas om bland vännerna och släktingarna?

Det bästa sättet att få det mer som du vill ha det är att utifrån visionen bestämma ett tydligt och konkret mål som du kan uppnå under det kommande året. Nyårslöften i all ära, men de blir sällan realiserade som de flesta redan vet. Vad specifikt vill du uppnå under 2011 som hjälper dig att få ditt bästa år hittills? Hur kan du mäta det du vill uppnå? Handlar det om ett mått i kronor, i vikt, i antal kilometer eller på annat vis? Om du t.ex. vill komma i bättre form under nästa år och det skulle vara din väg till ditt bästa år hittills, hur kan du tydliggöra det?

Kanske handlar det om att du vill ha kraften och orken att åtminstone springa en halvmarathon under året. När i tid? Efter att ha googlat lite så kanske du hittar ett antal olika möjliga lopp, och väljer ett av dem. Du kan du bestämma tidpunkten till 30 september, t.ex. På vilken tid vill du springa för att vara nöjd och för att veta att det motsvarar att vara i bättre form? Tidigare i livet så har du tränat lite och vet på ett ungefär vilken tid det tar för dig att springa en kilometer. Utifrån det så bestämmer du att du vill springa en halvmarathon på 2 timmar eller bättre per den 30 september. Bra, nu har du en liten tydligare instruktion och något att arbeta för att uppnå. Du kan också mentalt försöka beskriva för dig själv vad du vill se, höra och känna under själva loppet och när du går i mål. Naturligtvis behöver du också en plan för hur du ska uppnå målet. När och var ska du träna och vilka är de första inledande stegen?  Vilka resurser har du till din hjälp, finns tiden, behöver du någon ny utrustning, kan någon kamrat stötta?

För att du ska få uppleva ditt bästa år hittills så är det också viktigt att besvara frågan: varför? Varför överhuvudtaget göra nästa år till ditt bästa år hittills? Ägna några tankar åt vad det skulle innebära för dig, och vilka effekter det skulle ge dig. På vilket sätt kommer ditt bästa år hittills gynna dig själv, dina nära och kära? Hur kommer det att påverka din fysiska och mentala hälsa? Om du har ditt bästa år hittills, vad kommer det innebära i ditt arbete och för dina arbetskamrater? Och på vilket sätt kommer det gynnsamt påverka din livsglädje och entusiasm? Vem kommer du att vara som person efter att ha haft ditt bästa år hittils?

365 dagar går rätt fort, det vet du vid det här laget. Visst, du kan självklart låta dessa dagar komma och gå och säkert få ut mycket av det ... men kan det inte också vara en klok strategi att åka in en liten stund i framtiden och planera den så att den blir lite mer som du vill ha den när du kommer dit? Hjärnan levererar i regel det du fokuserar på och genom att du har ett fokus på det du vill under 2011 så ökar det möjligheten just för detta. Du får det du fokuserar på, varken mer eller mindre. Med intentionen att ha ditt bästa år hittills kan du börja notera det som är i linje med den intentionen.

Intentionen att vilja ha ditt bästa år hittills är startpunkten och ger dig bränslet du behöver. Intentionen behöver också sin referenspunkt och det får den av en eller ett par tydliggjorda och konkreta målsättningar. Intentionen och målsättningarna ger drivkraften och riktningen. Sen får du inte glömma att njuta av resan, för som Cervantes skrev: "Själva resan är intressantare än värdshuset".

Du har möjlighet att lära dig grunderna i NLP men ändå i en uppgraderad form med mig och två av mina duktiga tränarkollegor i 21 - 23 februari. Läs mer på http://www.kompus.se/index.php?option=com_content&view=article&id=43:trngsdagar&catid=1:aktuellt&Itemid=29

Med värme,

Niklas Daver

www.kompetenstrappan.se

NLP och Neuro-Semantics Trainer

Författare till boken "Ditt bästa jag - oftare"

Juletid innebär för mig möjlighet att läsa mycket böcker, en passion som följt mig sedan barnsben. Även om jag naturligtvis försöker läsa ganska brett så blir det ju också en hel del böcker om personlig utveckling eftersom det är mitt yrkesområde. Om jag fick välja ut en bok av alla tusentals jag läst inom området så är nog kanske min största favorit "Psycho-Cybernetics" av Maxwell Maltz. Den kom ut redan 1960 och fortsätter att sälja ordentligt även idag. Tillsammans med Napoleon Hills "Think and Grow Rich", Og Mandinos "The Greatest Salesman in the World", Dale Carnegies "How to Win Friends and Influence People" och Anthony Robbins "Unlimited Power" utgör den kanske den mest inflytelserika boken på området.

Maxwell Maltz var framgångsrik plastikkirurg och gladdes åt att hans yrkesskicklighet kunde ge patienter möjlighet att återställa ett sargat utseende, förändra någon aspekt i utseendet som länge fungerat som en tagg i patientens relation till sig själv och rent allmänt trivas bättre med sig själva och sitt utseende. Det som dock började förundra honom var alla de gånger när han hade gjort ett betydande kirurgiskt ingrepp och skillnaden var synbart stor ... och där patienten uttryckte det i stil med ... "Ja, jag ser skillnaden, men jag känner mig inte annorlunda". Trots den önskvärda yttre förändringen så var deras bild av sig själva intakt. Det var som om de refererade till en intern bild av sig själva istället för vad de kunde se i spegeln, i det yttre. Maxwell Maltz blev medveten om den avgörande betydelsen av denna självbild.

Cybernetik står för studiet av kontroll och kommunikation hos maskiner och levande varelser. Målstyrning genom ett bestämt resultat och feedbackmekanismer som förmedlar information om avvikelser eller korrekt kurs. Termostaten och flygplanets autopilot är två exempel på detta. Flygplanets autopilot ställs ju innan start in på slutdestinationen och därefter ser feedbacksystem till att planet korrigerar avvikelser som uppstår på grund av vindar och turbulens. Utan denna mekanism skulle din tänkta flygresa till Kanarieöarna riskera att du istället hamnar i Istanbul eller någon annanstans.

Psyko-Cybernetik kan sägas beskriva hur du påverkas av din införlivade självbild och att du behöver utveckla en accepterande och uppskattande självbild för att kunna sätta upp mål och nå dem. Annars riskerar du att fastna i ett träsk av begränsande föreställningar och hindrande rädslor. För att du ska kunna åstadkomma verkliga förändringar i ditt yttre så behöver du skapa en självbild som är accepterande och tillåtande.

En bristfällig självbild kommer sätta krokben på alla dina försök att vara den du vill vara, den du innerst inne tror att du har möjlighet att kunna vara. Hjärnans cybernetiska system kommer att se till att alla dina ansträngningar då går mot "slutmålet", dvs. det som din nuvarande självbild uttrycker. Här finns anledningen till alla kommentarer om "jag lyckas aldrig", "jag når aldrig riktigt fram", "jag ville ju säga henne hur mycket jag tycker om henne men blev bara så blyg". Självbilden ger dig de resultat den är inprogrammerad att ge dig. Den kan sägas fungera perfekt hela tiden. Det fungerar inte heller att försöka tvinga sig att tänka positivt om den djupt liggande självbilden fortfarande är bristfällig. I bästa fall blir det som om att hoppa omkring på kryckor.

Hur gör du då för att uppdatera eller uppgradera din självbild? Du behöver ägna tid åt att visualisera den du vill vara. Visualiseringen påverkar ditt undermedvetna på ett helt annat sätt än ord, bildspråket är det språk som talar till ditt undermedvetna. Ägna gärna en stund varje dag åt att föreställa dig vara ditt bästa jag, och gör det gärna innan sänggåendet. Det avslappnade tillståndet ger en minskad realitetstestning, dvs. du är mer mottaglig för de budskap du vill förmedla till ditt undermedvetna.

Den här processen kommer ta tid, din självbild har tagit ett helt liv på sig att utvecklas, men den kommer sakta men säkert att förändra din egen autopilot. Med tiden så kommer dina dagliga aktiviteter och beteenden att ha en ny referenspunkt och utifrån det något annat att bearbeta den inkommande feedbacken. Hur förhåller sig dina beteenden till din nya, förändrade självbild? Sakta men säkert kommer du bli medveten om att saker som tidigare gjorde att du höll dig själv tillbaka eller där du tidigare upplevde att du inte nådde riktigt fram nu istället ger dig helt andra resultat.

Du är inte din självbild. Du har möjlighet att programmera om den. Du har därmed din framtid i dina händer.

Du har möjlighet att lära dig grunderna i NLP men ändå i en uppgraderad form med mig och två av mina duktiga tränarkollegor i 21 - 23 februari. Läs mer på http://www.kompus.se/index.php?option=com_content&view=article&id=43:trngsdagar&catid=1:aktuellt&Itemid=29

Med värme,

Niklas Daver

www.kompetenstrappan.se

NLP och Neuro-Semantics Trainer

Författare till boken "Ditt bästa jag - oftare"

Hur ofta händer det att du tänker på HUR du tänker? Och då menar jag inte innehållsmässigt, men vilken struktur dina tankar har. Struktur? Ja, något som vi som arbetar med NLP, Neuro Lingvistisk Programmering, ofta pratar om är hur våra tankeprocesser är "kodade", dess struktur. Om du i tankebruset skulle stanna upp och fundera på hur din inre upplevelse ter sig så kan du efter en stund bli medveten om en del intressanta fenomen.

Om jag ber dig att tänka på din bil, ditt hem, Frihetsgudinnan, Eiffeltornet, ditt arbete så märker du säkert att vad som kommer upp på din "inre biograf" är bilder. Vi tänker framförallt i bilder, men också i ljud/ord och känsloförnimmelser. Bilderna eller de inre filmerna, t.ex., är sällan knivskarpa. Ofta får jag i mitt arbete höra att "Jag tänker inte i bilder" eller "mina bilder är väldigt, väldigt otydliga". För det första är dessa bilder sällan knivskarpa för någon, även om dyslektiker ofta beskrivs ha en utvecklad förmåga här, och för det andra så påverkas det också i vilket medvetandetillstånd du befinner dig i. När du precis är på väg att somna, i ett alfa- eller theta-tillstånd - i mer avslappnade tillstånd -  (hjärnans frekvensvågor har olika benämningar och motsvarar vaket tillstånd, mellanlägen mellan vaket och avslappnat, avslappnat och drömtillstånd) så brukar förmågan att uppleva de inre bilderna skarpare bli bättre.

Ett visst minne har "kodats" så att bilden framträder nära näthinnan, är stor och färgrik med mycket ljus. Dessa egenskaper är själva koden, och utgör din hjärnas streckkoder (jämför streckkoderna på matvarorna som avläses i kassan och ger det rätta priset) som gör att minnet upplevs som behagligt, neutralt eller obehagligt. Som jämförelse kan du tänka dig två klassiska skräckfilmer, "Hajen" eller "Psycho". Om du tänker att du skulle sitta och titta på dem utan deras karakteristiska temamusik kan du säkert tänka dig att du inte skulle bli lika uppskrämd som vanligt. Filmscenerna är de som du är van vid, däremot så är "strukturen" ändrad.

När du väl varit med om en händelse så finns den lagrad inom dig som ett minne. Själva händelsen kan du inte förändra, däremot kan du förändra hur du tänker om själva händelsen. Genom kraftfulla tekniker kan den som är tränad i NLP "koda om" obehagliga minnen så att det plötsligt börjar kännas neutrala. Som NLP-utövare kan du säkert fascineras av det faktum att du kan bistå någon med att förändra upplevelsen av något obehagligt utan att veta någonting om vad personen sitter och tänker på. Men genom att du ställer frågor om t.ex. bilden är nära eller långt borta, ljus eller mörk, färg eller svartvit osv. sakta men säkert hjälpa personen till en förnyad upplevelse. Det här är verkligen skillnaden som gör skillnaden, en kommentar som ofta används inom NLP. Självklart kan vi också arbeta med den inre dialogen på samma sätt. I mitt eget fall har jag efter en stunds arbete fått personen att ändra röstläget på de vanligtvis så självkritiska kommentarerna och efter en stund fått personen t.o.m. att skratta eller åtminstone rycka på axlarna. Föreställ dig själv hur annorlunda din starkt självkritiska röst skulle påverka dig om den lät som Kalle Anka, Marilyn Monroe eller Robert Gustafsson ...

Den inre biografen är en användbar metafor för din tankeprocess. De "filmer" du spelar upp för dig själv är faktiskt kommunikation, INRE kommunikation. Vad du ser och upplever för ditt inre kommuniceras till ditt nervsystem och antingen hjälper dig eller stjälper dig. Vi tänker på olika abstraktionsnivåer, och därför är du inte bara din egen filmbolagsdirektör, regissör, redigerare, producent, skådespelare och åskådare. Dina kommentarer om filmerna du spelar upp i ditt inre är att vara sin egen speakerröst eller t.o.m. filmkritiker!

Vilka filmer spelar du upp för ditt inre? Är det en och samma typ, eller är det en blandning av drama, äventyr, humor, skräck, tragedier och erotik? Vilka filmer vill du satsa på inför 2011? Det är i din roll som filmbolagsdirektör och producent du behöver göra de besluten. Vilka filmer kommer att få dig att vibrera av livsglädje och smittsam glädje under nästa år?

Jag önskar dig varmt lycka till i dina kommande filmsatsningar!

Du har möjlighet att lära dig grunderna i NLP men ändå i en uppgraderad form med mig och två av mina duktiga tränarkollegor i 21 - 23 februari. Läs mer på http://www.kompus.se/index.php?option=com_content&view=article&id=43:trngsdagar&catid=1:aktuellt&Itemid=29

Niklas Daver

www.kompetenstrappan.se

NLP och Neuro-Semantics Trainer

Författare till boken "Ditt bästa jag - oftare" 

Archibald Alexander Leach var en brittisk skådespelare som nådde världsberömmelse under åren efter andra världskriget. Hans artistnamn blev "Cary Grant" och om detta sa han vid ett tillfälle: "Jag agerade Cary Grant så länge att jag till slut blev Cary Grant". I filmerna var han eleganten, världsmannen, gentlemannen och tydligast i minnet är nog hans tolkning av reklammannen Roger Thornhill i Hitchcocks "I sista minuten" och inte minst scenen där han springer genom ett majsfält och försöker komma undan ett flygplan som jagar honom.

Smaka på det ... "Jag agerade Cary Grant så länge att jag till slut blev Cary Grant". NLP har ett grundantagande om att vi har alla de resurser vi behöver ... men det innebär ju inte att alla dessa resurser är fullt utvecklade. Du och jag behöver träna våra nervsystem och genom att agera motiverad eller självsäker så använder du din fysiologi på det sätt som motsvarar tillståndet och i det blir det lättare att tänka motiverande eller självsäkra tankar. Kropp och själ är delar av samma system och det ena påverkar det andra, och genom att agera som om så utvecklas resurserna i samverkan.

Du som på samma sätt som jag har suttit med coachklienter och hört klienten säga: "Jag kan inte göra det" eller "Det skulle vara omöjligt för mig" har säkert ofta upplevt magin i att då ställa frågan: "Ja, men OM du kunde, hur skulle du göra då?". Plötsligt kan du se klienten luta huvudet bakåt, tänka efter och sen komma med en lång utläggning i stil med "Ja, då skulle jag agera med en helt annan pondus. Jag skulle säga det jag behövde säga med hög och bestämd röst, och jag skulle ha ett kroppsspråk som utstrålade ett självförtroende". Klienten får i sökandet av svaret ett helt annat perspektiv och tillgång till tankar, hittar lösningar på problem.

Alla har vi en "hemmahamn" i form ett grundtillstånd som vi oftast befinner oss i. Det är det tillstånd som andra - och du själv - skulle använda för att beskriva dig själv. Du är kanske "lugn", "självsäker", "vänlig" eller "entusiastisk". Grundtillståndet präglar ditt sätt att tala, agera och får sitt uttryck i rörelser och tal. Naturligtvis är du inte alltid i ditt grundtillstånd, men mestadels av tiden. Sen har du en palett av andra tillstånd och känslor att utforska och vara i. Kvalitén på ditt liv kan bestämmas av kvalitén på dina tillstånd. Ju fler och rikare dina tillstånd är, desta mer levande kommer du säkert känna dig. 

Fundera gärna på vilka tillstånd du upplever under en normal vecka. Förhoppningsvis så känner du glädje, kärlek, entusiasm, stolthet, tillfredsställelse, men kanske också tillstånd som deppighet, frustration, ilska och stress. Hur många tillstånd upplever du? Själv kom jag fram till 12 - 13 st första gången jag tänkte i dessa banor. Tyckte det kändes lite magert, herregud, Svenska Akademiens Ordlista innehåller säkert hundratals olika känslouttryck.

Vilka tillstånd skulle du vilja utveckla hos dig själv? Skulle du må bra av att oftare vara modig, nyfiken, optimistisk eller något annat? Hur skulle du vara om du agerade SOM OM du var optimistisk? Självklart kommer det inledningsvis kännas konstlat och lite fånigt, men är det inte det som är själva grejen? Medvetenheten gör att det känns konstlat. Du gör något som du kanske inte är så tränad i att vara, men självklart har du en inre representation av hur det är att vara optimistisk. Att snabbt ändra sina tankar och tankemönster är svårare än att rent kroppsligt och fysiologiskt agera annorlunda. Efter en stunds "annorlunda agerande" börjar hjärnan ta emot signalerna från kroppen och hjärnans kemikaliebad börjar sakta förändra sig. De optimistiska tankarna och den optimistiska känslan kan snart börja infinna sig. 

Varför inte ge dig själv en "SOM OM"-uppgift någon av de närmaste dagarna. Välj ett tillstånd som du skulle vilja vara i under en dag och bestäm dig för att agera som om du var i tillståndet. Fundera och agera utifrån att ditt kroppsspråk matchar tillståndet, ävenså dina gester, din röst och dina uttryck. Kanske du behöver ändra på en sån grundläggande sak som ditt sätt att gå. Helt plötsligt går du med ett annat tempo eller med en något annorlunda gångstil ... Pröva, testa, och notera effekten av att agera "SOM OM"!

Du har möjlighet att lära dig grunderna i NLP men ändå i en uppgraderad form med mig och två av mina duktiga tränarkollegor i 21 - 23 februari. Läs mer på http://www.kompus.se/index.php?option=com_content&view=article&id=43:trngsdagar&catid=1:aktuellt&Itemid=29

Med värme,

Niklas Daver

www.kompetenstrappan.se

NLP och Neuro-Semantics Trainer

Författare till boken "Ditt bästa jag - oftare"

Jag tillhör ju också den skara människor som aldrig ångrat det jag gjort, även om det inte alltid gett önskade konsekvenser. Det jag varit med om har bildat en erfarenhetsbank att ösa ur, och nu, vid 48 års ålder, börjar jag t.o.m. ibland känna att jag har en viss klokskap. Dårskapen finns alltid på lur, alltid runt hörnet, men jag kan dra nytta av det jag varit med om. Att fortsätta att göra det man alltid har gjort är ju definitivt en definition som passar in på galenskap. Förmodligen och förhoppningsvis ser jag i större utsträckning till att göra annorlunda utifrån de erfarenheter jag gjort ...

Jim Rohn, den kände amerikanske föredragshållaren, gav ofta rådet att: verkligen delta och gå på tillfällen som erbjöds; att gå på konserterna, filmerna, teaterföreställningarna, utställningarna eller vad det nu handlade om. Att ta vara på det som erbjuds av kulturliv och aktiviteter däromkring du bor. Och kanske också inse att om jag t.ex. verkligen älskar att delta i älgjakten varje år så kanske jag inte har 20 års älgjakt att se fram mot - utan 20 gånger. Att inse att livet inte är oändligt och att varje dag är en egen olympisk final eller avgörande 400-meterslopp. Dagarna här och nu är inte i sig generalrepetition för något storslaget SEN ... Det blir inte bättre än så här, du har din dag här och nu och ett liv som finns omkring dig i stunden.

Vi kan naturligtvis ta del av andras erfarenheter för att bredda vår egen erfarenhetsbank. Du har säkert varit med om samtal som lyft din själ till Olympens höjder och som gett dig en ny utblick, en ny insikt och inspirerande framsikt. Böcker du läser gör att du kan ställa dig på författarens axlar och se ut över världen från ett annat perspektiv, från ett högre perspektiv. När du inledningsvis läser författarens ord så noterar du texten, orden, men efter en stunds läsning börjar boken läsa dig. Den utmanar dig, ifrågasätter ditt nuvarande förhållningssätt, tänjer på fördomar och attityder ... om du läser med den intelligenta läsarens vilja att förstå mer, att lära nytt. Filmer som med sina klassiska teman kring huvudpersonens problematik och inre och yttre motståndare som ska besegras, och den slutgiltiga segern när demonerna är krossade kan lära oss mer genom att vi får gå utanför oss själva. Film, teater, litteratur, ja, konsten är ett mål i sig men också ett medel för vår personliga utveckling och innehållsrikare livsresa!

Vilka nya erfarenheter vill du lägga till din erfarenhetsbank? Vad vore för dig helt nya aktiviteter eller upplevelser? Har du rentav kanske en livslista med tänkbara och spännande erfarenheter att bemästra eller erfara? Faran vi alla kan drabbas av är att vi tänker att vi ska få mer tid vid något senare tillfälle, men det är ju naturligtvis inte annat än en illusion. Varför inte införa lite, lite mer av magi i tillvaron? Att ha ett öga för att göra det nya, det annorlunda ... Istället för den vanliga vägen hem från jobbet ta en ny, att pröva ett helt nytt kök, att se en typ av film du inte brukar titta på, att läsa partiprogrammet för det parti du INTE skulle rösta på, att köra en ny övning i gymmet, att börja med att läsa sista kapitlet i deckaren och sen se om författaren lyckas få till alla pusselbitar så att de stämmer ... Livet är neutralt, men du kan göra det rikare genom att aktivit delta och göra medvetna val.

Livsresan kräver inget av oss egentligen. Vi har valet att förbli passiva och bara hänga i tv-soffan, men tror att du håller med om att det blir BETYDLIGT mer intressant att sen sitta på ålderdomshemmet och blicka tillbaka på allt roligt, sorgligt, färgstarkt, utmanande du varit med om i livet. Att du faktiskt har intressanta erfarenheter, bra som dåliga, att dela med dig till barn och barnbarn och andra som är intresserade att lära sig mer om det stora äventyret ATT VARA MÄNNISKA.

När du står inför ett val om du överhuvudtaget ska göra en viss sak, om en del av dig vill göra det och en annan inte, så kanske ålderdomshemmet som koncept kan fungera som en hävstångseffekt för dig. Att göra det jag kallar för gungstolstestet låter dig begrunda valsituationen på ett mer effektivt sätt. Säg att du länge funderat på att lämna din trygga anställning och istället kasta loss och bli din egen. Du har länge tänkt tanken men aldrig riktigt komma till skott. Fördelar finns, nackdelarna finns också, det är du klar över och där sitter du fast.

Varför då inte föreställa dig att du sitter där på ålderdomshemmet, kanske vid 80- eller 90-årsålder. Att du sitter där i gungstolen och tänker igenom scenariot att du faktiskt blev kvar på ditt jobb. Du valde tryggheten och allt det som du förknippade med det jobbet. Vad blev effekten av det, vilka fördelar innebar det för dig att faktiskt stanna kvar? Tänk igenom det noga en stund och känn in fem, tio eller fler år framåt i tiden utifrån det scenariot. Börja därefter att föreställa dig det motsatta. Du tog verkligen chansen, du kastade loss och gav dig ut i tillvaron som din egen. Vad kom det att innebära? VIlka fördelar ledde det till för din del när du gjorde så? Två olika livsscenarios, men kanske lite lättare att begrunda utifrån ett sånt tänkt framtida scenario. Att sitta på ålderdomshemmet och begrunda sitt liv och fundera på de långsiktiga konsekvenserna av ett viktigt val.

Med värme,

Niklas Daver

www.kompetenstrappan.se

NLP och Neuro-Semantics Trainer

Författare till boken "Ditt bästa jag - oftare"

En av de vanligaste önskemålen jag hör talas om i mitt arbete är att få hjälp att utveckla en bättre självkänsla. Självkänsla innebär säkert olika saker för olika människor, men i grunden handlar det om det värde vi ger oss själva och som inte har att göra med hur vi presterar. Det sistnämnda skulle vi nog snarare kalla för självförtroende. Du kan känna mer eller mindre självförtroende vad gäller din förmåga i köket, som atlet, kring olika aspekter av ditt yrkesutövande. Du kan alldeles säkert ha en hög självkänsla men sakna självförtroende i att stå inför grupp och presentera, men omvänt ha bra självförtroende kring vissa företeelser och ändå sakna självkänslan.

Ofta tar sig jakten efter självkänsla uttryck i att prestera och försöka prestera ännu bättre inom ett område. Att för omgivningen få bekräftelse och gillande för något jag gör väldigt bra. Ibland har du säkert upplevt att någon i din omgivning verkligen skrikit efter att "se mig, se mig, se mig, gilla mig, gilla mig, älska mig, älska mig" och att personens beteende har nästan vrålat ut just det behovet. Arbetsnarkomaner eller skrythalsar, opererade bystdrottningar och muskelbyggare längtar efter att bli sedda av dig, uppskattade av dig och i bästa fall älskade av dig.

Livet skänker oss, dig och mig, vissa spelkort att använda oss av. Vi föds med 23 kromosomer från far, 23 kromosomer från mor och de medfödda talangerna vattnas sen med uppmärksamhet och stöd från omgivningen, eller torkar ut i brist på just detta. Du är ett helt unikt uttryck, ett resultat av en första tävling som innehöll 100 miljarder deltagare. Nio månader före din födelse inträffade denna tävling och just du är resultatet av den, vinnaren i den viktigaste tävling som du någonsin kommer att delta i. Alla andra tävlingar på livets olika områden bleknar i betydelse, eller hur?

Under pågående livsresa så anammar vi omgivningens beteenden, normer och värderingar i oss själva. Vi ägnar speciellt under ungdomsåren oss åt att anpassa oss och bli "mer som andra". Gruppens värderingar har naturligtvis betydelse och ju mer vi anpassar oss desto mindre individualistiska blir vi, desto mindre vi anpassar oss desto mer särskiljande blir vi. 

Att ägna tid åt att skapa en visshet och säkerhet i sina egna uppfattningar, i sina egna normer och värderingar gör att vi lättare kan stå emot andras uppfattning om hur vi ska vara. Kanske inser du någonstans under livsresan hur viktigt det är för dig att få vara den du anser dig vara, den du vill vara. Genom att ägna tid åt att fundera över sig själv på det sättet blir du tydligare gentemot dig själv och därmed också gentemot omgivningen. Du får lättare stå emot grupptryck, lättare att välja bort och välja till.

Livet ger dig kanske i grunden inte rätt att inte vara den du är. Med det menar jag att du förmodligen får svårt att känna den djupare formen av livstillfredsställelse som ett liv där du har varit sann mot dig själv och dina värderingar kan ge. Tänk att vara kung och inte vilja vara det, tänk att vara advokat för att föräldrarna ville, tänk att ägna tid åt att tjäna Mammon när du hellre ville arbeta för Moder Theresa.

Friheten att vara den du är finns alltid tillgänglig. Du har alltid valet att vara den du är genom att du inser att du äger dina tankar, dina känslor, ditt tal och ditt beteende. INGEN kan ta ifrån dig just dessa förmågor om du inte ger dem tillåtelse till det! I varje stund har du därmed friheten att vara den du är! 

Självkänslan kommer sig av att göra insättningar på ens eget förtroendekonto. Du kan göra uttag genom att inte säga det du tycker, inte agera utifrån dina värderingar, men omvänt göra insättningar genom att uttrycka din åsikt, agera utifrån dina principer. När du håller vad du lovar till dig själv gör du insättningar, när du är sann mot dig själv gör du ytterligare insättningar. Hur ser ditt förtroendekonto gentemot dig själv ut? Har du ett positivt saldo eller visar det på gjorda övertrasseringar?

Smaka på orden som är de vackraste jag vet: "Du har alltid friheten att vara den du är!". Vad kommer det att ge dig, din familj, din partner, dina arbetskamrater och din fortsatta livsresa om du oftare tillåter dig att använda dig av friheten av att vara den du är?

Med värme,

Niklas Daver

www.kompetenstrappan.se

NLP och NS Trainer

Författare till boken "Ditt bästa jag - oftare"

Det innevarande ögonblicket innehåller sin egen magi ... När du tar ett andetag av överflödet så för du in livgivande syre i din organism och du ger din kropp och hjärna möjligheterna att fungera på bästa sätt. Varje andetag bringar hela din varelse ett andrum i sin resa mellan födelse och död. Syrgasen som du tar in ger din kropps celler livsrum, och syret används när kolhydrater, proteiner och fetter förbränns och energi frigörs. Vid förbränningen bildas koldioxid som transporteras i motsatt riktning när du andas ut tillbaka till överflödet. Ett enda andetag. Så kort ... så viktigt ... så kraftfullt ...

Varje ögonblick hjälper dig att tända din inre glöd och fylla dit med ny kraft och energi så att du kan möta vardagens alla utmaningar på bästa sätt. Största mängden av syret tas upp längst ner i lungorna, och därför märker du effekten av att i det innevarande ögonblicket påverka din andning genom att ta djupa och långa andetag istället för de alltför vanliga lätta, ytliga som hamnar högre upp i bröstet. Livets alla små val, livets önskan om att vi skaffar oss större medvetenhet.

Närvaro och härvaro. Att fångas av ögonblickets magi. Stanna upp och förundras, vakna till av det du och jag är med om just nu. Rikta sinnena utåt och använda dem för att värdera det jag är med om högre, fylla det med mer must, lust och färg. Utan att stanna till och vara i ögonblicket med sinnen som vibrerar så riskerar vi att åka expressfart genom tillvaron och vid någon av livets hållplatser tänka; "Var tog livet vägen?".

Tänk om du och jag kunde träna oss att åtminstone en gång varje dag rotfästa oss i innevarande stunden och med våra sinnen bada i det vi upplever omkring oss. Vad ser du, vilka färger, vilka motiv; skuggor, färgskiftningar, nyanser ... men också öppna oss för musiken i vår närhet; rösternas klang, volym och tempo, andra ljudkällor med sina särarter. Att känna taktilt; känna på ett föremåls struktur, form och tyngd. Medvetenhet om sin egen hållning, kroppsuttryck och egna gesterna. 

Med sinnena närvarande har du det som krävs för att ta in det du är med om och göra det till så mycket mer än ett passerande ögonblick. Där och då, i stunden, ristar du in händelsen för evigt i ditt långtidsminne. Samtalet med en vän, kvällspromenaden, restaurangbesöket, konserten eller stunden med barnen kan bli mer än ett förfluget andetag ... istället blir det du varit med om ännu en skatt i minnenas skattkammare. Gör vi detta en gång om dagen så har vi 365 magiska minnesskatter. Och det är bara av att stanna till och ta in vad som händer med alla sinnen en gång om dagen ...

Kanske är det så att du och jag i slutet av våra liv inser att tillvaron inte handlade om att bli rikast på kyrkogården, inte heller om att ha mest prylar eller flest akademiska titlar eller den mest briljanta karriären. Det som tornar fram är de magiska stunderna och dess betydelse. Att från gungstolen glädjas över minnena som gav tillvaron färg och musik ... Handlar kanske livet i mycket om att samla på sig goda minnen, tillfällen som inbjöd dig att använda dina sinnen fullt ut.

Att i större utsträckning fånga stunden gör dig mer uppmärksam till det som sker i varje möte med en annan människa. Du kan börja fångas av det som sker i personens ansikte när ansiktsfärgen skiftar, anspänningen i pannan, runt ögon eller käke förändras. Musiken i rösten tar sig nya uttryck i form av tonfall, ändrat tempo och volym, en helt ny klang. Allt detta sker ofta utan att du märker det, men med närvarande sinnen fångar du människors förändrade tillstånd och du får information att förhålla dig till. Med klokskap inser du att dessa yttre förändringar står för något ändrat tillstånd hos dem du kommunicerar med. Magin finns i mötet, magin finns i att vara öppen för det som som du med dina sinnen informerar dig om. I stunden inser du att det går inte att inte-kommunicera.

NLP, Neuro-Lingvistisk Programmering, betonar vikten av att träna våra sinnen. Tränar vi upp förmågan att använda våra sinnen gör vi tillvaron rikare. Även om du tycker att du mest använder ett av sinnena så kan du träna upp de andra. Hur rikare kommer inte det att göra din tillvaro?

Med värme,

Niklas Daver

www.kompetenstrappan.se

NLP och Neuro-Semantics Trainer

Författare till boken "Ditt bästa jag - oftare"

Självdisciplin - ett begrepp som sällan väcker någon större entusiasm men ack så värdefullt att besitta. Med den egenskapen på plats så kan dina goda intentioner bli verklighet istället för ännu en ej genomförd idé eller plan.

Oavsett hur motiverande målsättningar du har, eller hur inspirerad du känner dig, kommer framgång eller misslyckande bero på graden av din självdisciplin. Om du är som jag så behöver du förmodligen öva upp din förmåga att i större utsträckning göra saker även fast du inte känner för att göra dem. Visst, när du bestämmer dig för att förändra någon egenskap hos dig själv eller bryta någon ovana, så känner du dig till en början entusiastisk.

Du påbörjar den nya vanan men efter ett tag börjar det ta emot. Det känns helt enkelt inte lika roligt att sticka ut och springa på morgonen längre. Det är mörkt och kallt, och man kan ju alltid sticka ut i morgon istället. Nästa morgon låter det likadant och snart är du tillbaka i gamla mönster igen.

Det svåra är inte att sätta upp mål. Varje dag, på otaliga sätt, försöker vi arma människor förbättra våra liv. De flesta av oss har säkert redan den kunskap vi behöver för att genomföra dessa förändringar. Ändå är det få som lyckas. Varför? Trots allt vi vet och allt vi varit med om så blir alla intentioner till intet.

Förmodligen skulle vi må bra av att lära oss bibehålla en disciplin över tid. Det krävs disciplin för att planera och intiera livsstilsförändringar och implementera planen. Det krävs självdisciplin för att hålla fast vid planen, speciellt om ens närmaste omgivning - oftast i all välmening - på de mest förförande och subtila sätt försöker få dig att förbli som du alltid har varit. Det kan ju faktiskt vara så att dina försök till förändring ger dem dåligt samvete och att det blir jobbigt om du lyckas med det som de själva inte tror sig kapabla om att klara av.

Vad är nu självdisciplin? Det är en medvetenhet och behov av, och önskan om, handling och att göra det du behöver göra. Om det ryms en lång sträcka mellan det att du inser att du borde göra något och att du verkligen gör det så har du förmodligen förförts av uppskjutandets förföriska sirener. Latmasken inom dig har talat. Du och jag behöver förmodligen ett nytt förhållningssätt till vår latmask och i större utsträckning ignorera honom och istället göra det vi behöver göra NU och på ett så bra sätt som möjligt. Samma sak i morgon, nästa vecka och månad. Till slut blir handlingen mer automatiserad och till en vana som hjälper dig istället för stjälper. När vi skjuter upp och säger "i morgon", "nästa gång" eller "bara så lite som krävs" missar vi att bygga upp vår självdisciplinmuskel. Förmodligen behöver vi påminna oss om att självdisciplinens belöning ligger framför oss, längre fram i tiden. Belöningarna i att inte göra eller skjuta upp ligger mer här och nu.

Verklig självdisciplin kräver sin man och kvinna. Det är onekligen lättare att fortsätta sova, komma lite för sent, inte läsa in sig på det du behöver kunna lite bättre, strunta i joggingturen, fortsätta röka, spendera kvällen framför TV:n istället för att göra det man vet att man borde göra.

För egen del har jag märkt att brist på självdisciplin kring vissa saker leder till att ovanan sprider sig. Det är inte längre en tröghet i att genomföra den fysiska träningen, det blir också svårare att slita sig från TV:n eller datorn. På kort sikt så kostar det kanske inte så mycket, men när du och jag blickar tillbaka inser vi säkert att många saker som hade varit roliga att uppnå och genomfört fortfarande är ogjorda och ger oss en gnagande känsla av "jag kunde ha gjort bättre".

Vägen till en bättre självdisciplin handlar alldeles säkert om att se förmågan som om den vore en muskel. Att börja med små utmaningar och små belastningar, och genom att genomföra det lite lättare få kraften och motivationen att börja göra det litet svårare. Genom att bygga denna resurs kommer du ha en enorm resurs att luta dig mot när du vill genomföra en större förändring.

Jim Rohn, en mycket uppskattad och älskad figur inom området personlig utveckling, uttryckte det på följande sätt. Han utgick från talesättet om att "ett äpple om dagen håller doktorn borta". Om vi alla antar att det verkligen stämmer, så är det faktiskt ganska lätt att ta det där dagliga äpplet. Sakta men säkert gör vi det till en naturlig vana. Utmaningen är, menade han, att det tyvärr är ganska lätt att låta bli att ta det där äpplet. Det är de dagliga små handlingarna som i slutändan leder till det önskvärda resultatet.

Tänk gärna så; "lätt att göra ... men lätt att låta bli". Vad vill du förändra och vilken liten daglig handling kommer att i slutändan leda dig till ditt önskvärda resultat. Det kanske i ditt fall handlar om de där armhävningarna, det där äpplet, ett nytt främmande ord varje dag eller 15 min läsning av någon klassiker.

LÄTT ATT GÖRA - LÄTT ATT LÅTA BLI ...

Med värme,

Niklas Daver

www.kompetenstrappan.se

NLP och Neuro-Semantics Trainer

Författare till boken "Ditt bästa jag - oftare"

Ordet misslyckande är onekligen ett värdeladdat ord ... synonymerna många; lida nederlag, göra fiasko, ha otur, komma till korta, kamma noll, slå slint, gå i stöpet, gå om intet. Ingen rolig upplevelse när man tolkar ordet så. Att ha en vilja och önskan att uppnå något och sen inte klara det eller nå det, ja, då är det lätt att jag känner att jag har misslyckats.

Men har jag det? Är det överhuvudtaget möjligt att åstadkomma något av värde här i tillvaron utan att våga misslyckas? Och kan vi verkligen peka på ett litet barn som med stapplande steg lär sig att gå, och när han eller hon trillar peka och säga: "Men nu misslyckades du igen. Kan du inte göra något ordentligt?". Wow, vilken gåva att ge andra och sig själv den typen av kommentar.

Ett flygplan som åker mellan Arlanda och New York är ur kurs mer än 95% av tiden. Är det inte en fantastisk process som tar sin början när planets autopilot programmeras med destinationen och där sen alla avvikelser i form av vindar och turbulens ("misslyckanden") ger feedback till autopiloten som därefter kan styra om kursen i rätt riktning. Utan förmågan att hantera "misslyckandet" som feedback skulle våra flygresor bli oerhört intressanta. En tänkt resa till Kanarieöarna kanske tar oss till Förenade Arabemiraten, London-resan blir istället till ett besök på Island och den tänkta fotbollsmatchen du vill se med Zlatan i Milano blir istället till en match mellan två turkiska lag.

Allt det du kallar för misslyckande kan också omtolkas, utifrån att du ställer dig frågan: "Vad kan det mer betyda?". Är det inte så att det du upplevt som misslyckanden och misstag också gett dig värdefulla insikter och lärdomar? När du tänker efter så kanske det som du en gång såg som det stora misslyckandet har gett dig "gåvor" i form av de erfarenheter som händelsen eller situationen inneburit för dig. Kanske det fick dig att utveckla egenskaper som du annars ej hade utvecklat, kanske du lärde dig saker som du annars ej hade lärt dig?

Om du väljer synsättet att det inte finns misslyckanden och att allt är feedback, så kommer du få ett helt nytt förhållningssätt. Du kan ställa dig frågor som får dig att växa och utvecklas istället för att skapa en känsla av resurslöshet. Med det förhållningssättet så blir du öppen för hur du kan använda informationen för att utvecklas istället för att kanske som tidigare ha "straffat" dig själv och mått dåligt för att du inte fick det resultat du hade önskat eller förväntat dig.

Att utveckla ett mer accepterande förhållningssätt till "misslyckande" kommer förmodligen hjälpa dig att våga mer. Ett resultat av att vara rädd för att misslyckas är att det förmodligen gör att du drar dig för att pröva vissa saker, att du inte kan hantera att det inte riktigt går som det vill. När du istället ser resultatet du får som en information så kan du istället för att slå hårt på dig själv göra lite annorlunda nästa gång du försöker ... utifrån feedbacken du tog in och införlivat. Med det nya förhållningssättet så blir det mindre dramatiskt att pröva nya saker, eftersom oavsett vad som händer så förbli trygg i vetskapen om att det ger dig feedback, det ger dig välbehövlig information!

Ett mästerligt förhållningssätt, oavsett situation, kan vara att:

1) Bestämma dig för vad du vill (uppnå)

2) Agera i riktning mot det du vill uppnå

3) Notera om det du gör för dig närmare det önskade resultatet

4) Om inte, gör något annorlunda.

Den sistnämnda punkten förmedlar värdet i flexibilitet och i kombination med punkt 3) så kan du förbli öppen för det du får och t.o.m. uppskatta det ... alternativet är att känna att du "misslyckades", förbanna dig själv för att du saknar generna som krävs eller på annat sätt gör massiva uttag på ditt eget självkänslo-konto.

På www.kompetenstrappan.se har vi rikligt med tillfällen som hjälper dig att utveckla detta synsätt! Bra kan ALLTID bli bättre!

Med värme,

Niklas Daver

NLP och Neuro-Semantics Trainer

Författare till boken "Ditt bästa jag - oftare"